Jämställdhetsintegrering vid svenska högskolor har blivit ett bitvis extremt projekt. Polismyndigheten vid Malmö universitet har exempelvis ”infört ett normkritiskt spår i sin utbildning för att skapa förutsättningar för polisen att helt enkelt ha kunskap att lösa fler brott”. Det vore onekligen intressant att ta del av belägg för detta påstående, skriver Anna-Karin Wyndhamn.

KRÖNIKA. Det var lätt att känna vind i seglen när min medförfattare Ivar Arpi och jag på debattsidor och allsköns arenor diskuterade vår bok ”Genusdoktrinen” (Fri Tanke 2020). I den visar vi genom en lång rad exempel och intervjuer hur jämställdhetsintegreringen av svenska högskolor blivit ett bitvis extremt projekt, som i grunden förändrar våra universitet. Sedan hände något under sommarmånaderna: Frågan om konflikter mellan akademisk frihet och politikens ingrepp i forskningens och utbildningarnas innehåll blev legitim, också när det gäller genus och jämställdhet. Men de där krusningarna ändrade alls inte premisserna i jämställdhetsintegreringens fortsättning i praktiken.&nbsp;

Den uppifrån dikterade normkritiken vid svenska högskolor har blivit ett bitvis extremt projekt, skriver Anna-Karin Wyndhamn i en krönika.

Jämställdhetsintegrering hotar akademins frihet

Gästtext. Med Auschwitz som främsta symbol har minnet av Förintelsen förändrats. Den har gjorts till fundament för ett slags europeisk värdegrund. Men detta betraktelsesätt kommer med ett pris. Historikern och författaren Artur Szulc diskuterar vad som händer när vi börjar använda Förintelsen som ett generellt moraliskt ramverk.

Frågar man människor vilken plats de i första hand förknippar med Förintelsen är det högst troligt att de svarar Auschwitz. De tänker kanske på järnskylten över lägeringången. De tänker förmodligen också på infarten till Auschwitz-Birkenau: vakttornet med valvet och järnvägsspåren i förgrunden.

Auschwitz-Birkenau. Foto: Jonas Ekströmer, TT.

Historikern och författaren Artur Szulc diskuterar vad som händer när vi börjar använda Förintelsen som ett generellt moraliskt ramverk.

Vad symboliserar Auschwitz?

Den politiska och akademiska eliten förnekade länge hedersförtrycket. Det ansågs till och med vara fördomsfullt och rasistiskt att tala om hedersvåld. Hur var det möjligt?

Hedersförtryck och hedersvåld i Sverige av i dag uppmärksammas med berättigande extra mycket den här tiden på året, då den sorgliga årsdagen infaller den 21 januari för den kurdiska invandraren Rahmi Sahindals mord för 19 år sedan på dottern Fadime Sahindal. Ett mord som begicks med motiveringen att hon hade blivit ”hora” och dragit vanära över sin familj.

Gür: Den politiska och akademiska eliten förnekade förtrycket. Det ansågs till och med vara fördomsfullt och rasistiskt att tala om hedersvåld. 

Hedersvåldet är bevis på att mångkulturalismen är bankrutt

Gång på gång försöker Socialdemokraterna smutskasta och utmåla högern som ett hot mot samhället. Det har gjorts i över hundra år. Här är förklaringen.

”Är M att lita på om aborträtten?” Så lyder frågan för dagen i justitieminister Morgan Johanssons (S) twitterflöde. Det är bara det senaste exemplet på en störtvåg av anklagelser ledande socialdemokrater slungar mot högern.&nbsp;

"Stå på rätt sida av historien!” manade statsminister Stefan Löfven (S) i senaste valrörelsen, och antydde att högerpolitik leder till demokratins undergång. Foto: Malin Hoelstad, SvD/TT.

Gudmundson: Gång på gång försöker S smutskasta och utmåla högern som ett hot mot samhället. Det har gjorts i över hundra år. Här är förklaringen.

Socialdemokraterna lever på att utmåla högern som ett hot

Jag är själv ömsom ömsint, ömsom irriterad och städse inkonsekvent. När jag i våra berlinska kvarter har sett kraftfulla karlar smussla med kryckor utanför vår Späti blir jag vrång. Men då jag går förbi den gamla kvinnan vid snabbköpet Rewe brukar jag lägga några mynt i koppen, skriver Nina Lekander i en personlig betraktelse.

KRÖNIKA. Min familj hade inte tv när jag var liten, så vi åkte ibland till min farbror på Lidingö för att beskåda underverken i hans apparat. På hans lägenhetsdörr fanns en liten skylt där det stod ”Bettleri undanbedes”. Jag förstod men begrep inte och tordes inte fråga: skulle det vara ett problem?

Att förbjuda människor att be om hjälp, om det så gäller vuxna eller barn, syns mig ogörligt, skriver Bulletins krönikör Nina Lekander.

Trängande tvivel, tvekan och trubbel i tiggerifrågan

Allt högre byggs vindkraftverken. Allt högre ljuder protesterna från dem som ser sin närmiljö hotad. Men regeringen håller för öronen.

Det är sju år sedan nu, en solig och blåsig vinterdag på Ravlunda skjutfält. Jag stod precis vid kanten där gräset tar slut och en brant sandsluttning faller ner mot havet. Här, sa mitt sällskap och pekade snett mot vänster, precis här planeras en vindkraftspark. Och det var då jag förstod vad det folkliga vindkraftsmotståndet handlade om.

Vad ser du? Förstörelse eller framtidshopp? Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Birgersson: Protesterna ökar. Då låter regeringen utreda hur det kommunala vetot kan slopas. Inget får stå i vägen för den gröna omställningen.

Vindkraften sår split och splittring i bygd efter bygd

Med över 11&nbsp;000 döda är frågan osmaklig. Men den kommer, för strategin inbjuder till den. Var det värt det?

Det har aldrig varit något officiellt mål för coronastrategin. Men resonemanget har legat nära till hands. Den svenska modellen med färre restriktioner än i andra länder och med en relativt hög smittspridning har lett till många sjuka och döda. Men kanske har den samtidigt varit mindre skadlig för ekonomin?

Finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) presenterade idag en sammanställning av regeringens krisåtgärder. Foto: Henrik Montgomery, TT.

Gudmundson: Med 11 000 döda är frågan osmaklig. Men den kommer, för strategin inbjuder till den. Var det värt det?

Coronafrågan regeringen inte vill ha

Självcensur försätter oss i en situation där ögat ser, hjärnan noterar, analysen ger sig själv, men munnen inte förmår att artikulera det. Den som inte vågar tala, skriva eller debattera fritt, den som inte menar vad&nbsp;den säger eller säger vad den inte menar, riskerar att tappa bort sig själv i lögner – lögner som till slut blir sanningar som man tror på, skriver Anosh Ghasri.

KRÖNIKA. Jag och två kollegor, varav den ena boendets chef, stod runt ett bord. En ny ensamkommande hade anlänt till boendet. I ett noga övervägt ögonblick, när inga andra hörde, säger en av dem det som inte fick sägas högt på den tiden, att han var äldre, över 20 år. Ja, han var uppenbart överårig. Majoriteten av de boende var överåriga. Kulturen på boendet återspeglade dock det rådande narrativets begrepp; barn, ung, duktig, snäll, gullig, – ord som användes av chefen själv. &nbsp;

Självcensur försätter oss i en situation där ögat ser, hjärnan noterar, analysen ger sig själv, men munnen inte förmår att artikulera det.

Anosh Ghasri: Självcensuren skapar ett nät av lögner

Vi måste stå upp mot extremisternas avsky mot den som är gay. Eftersom hederskulturer ofta envist fördömer homosexualitet kan fler svenskar drabbas framöver, både av ofrihet och våld. Nu krävs en motståndsrörelse som inser allvaret.&nbsp;

KRÖNIKA. På måndagen <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sverigesradio.se/artikel/7654212">berättade </a>Fredrik Hallström från Säkerhetspolisen i en intervju i P1 Morgon om de IS-anhängare som finns i Sverige. De drömmer om kalifatlivet och vänder sig emot det de anser vara fel här, som ”det sekulära Sverige, kvinnors rätt i samhället och att homosexuella finns gator”. Detta vill de förändra, med våld och attentat.

Många svenskar lever i familjer som begränsar den som är gay. Detta måste vi kämpa emot.  Dem måste vi kämpa för.

Försvara lust och kärlek mot den homofoba hederskulturen

KRÖNIKA. Mae Tso har avlidit i covid-19, en av alla navajoer – eller diné på det egna språket – som gått bort under pandemin.

Väg 163 genom Monument Valley i nordligaste delen av navajoreservatet. Foto: Lars Strandberg.

Navajoerna på Big Mountain skulle flyttas och gruvor öppnas, men de äldre kvinnorna vägrade ge sig av.