Genom att nobba och mobba Jimmie Åkesson (SD) målade Nobelstiftelsen in sig i ett hörn där det uppenbara hyckleriet till sist blev omöjligt att ignorera. Försöket att nu krångla sig ur hörnet med äran i behåll går inte så bra.

Plötsligt händer det. Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson är efter tretton år i kylan välkommen på Nobelfesten.

Nobelprisutdelningen 2022. Foto: Pontus Lundahl/TT

Nu öppnas åter stora Nobelfamnen för Ryssland, Belarus och Iran.

Skogkär: Åkesson skrattar bäst som skrattar sist

Socialdemokraternas försök att avsätta Richard Jomshof som ordförande för justitieutskottet är ett kortsiktigt och oansvarigt agerande. I hopp om att splittra Liberalerna ökar de hotet mot Sverige och undergräver den praxis som finns för hur riksdagen arbetar.

Spelet kring justitieutskottets ordförande Richard Jomshof tycks vara över. Det blev ingen omröstning och det är oklart om det finns någon vinnare. I bästa fall blev det någons Pyrrhusseger. I sämsta fall finns bara förlorare. Det senare är mer troligt.

Grupper som Al-Qaida försöker inte skapa ett trevligt samhälle och störs av någon som säger något provocerande. De lever för våldet, därför är det meningslöst att böja sig eller hoppas på en kompromiss. Foto: DAVID KARP/TT  

Debatten har skadat Sverige och hotat hur riksdagens arbete. Orsaken är Socialdemokraternas försök att splittra Liberalerna. 

Hjort: Attacken på Jomshof är oansvarig

Med buntar av färdigutredda lagförslag i sadelväskorna kunde Tidöpartierna ha tagit sig an sitt paradigmskifte likt anfallande hunner. Så blev det inte, hittills handlar det om småjusteringar och utredningar, som vore man orolig att arga Andersson efter sin kommande valvinst skulle visa sig snål med utnämningarna, skriver Erik Lidström.

Hur bör man bedöma och tolka snart ett år av förment borgerligt styre? För att ge ett rättvisande betyg måste man beakta situationen Sverige befann sig i när den nya regeringen tillträdde, vilka möjligheter riksdagsmajoriteten har haft att agera, och till sist vad regering och riksdag faktiskt har gjort.

En samling blivande ambassadörer och landshövdingar? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Utifrån ser det mest ut som om regeringsledamöterna provsjunger för framtida utnämningar.

Lidström: En regering av blivande landshövdingar

Tidöpartiernas satsning på en omläggning av svensk migrationspolitik har om inget annat visat hur dysfunktionellt, labyrintiskt och inkonsekvent det nuvarande systemet är.

Sverige ska ha en reglerad invandring där ett ja är ett ja och ett nej ett nej – så säger alla riksdagspartier, från vänster till höger. Den som får avslag på sin ansökan om asyl förväntas självmant lämna landet.

“Vid våra gränser pågår ett mer eller mindre konstant flöde av personer som saknar rätt att resa in i landet och vistas här”, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M). Här id-kontroll på station Hyllie i Malmö 2018. Foto: Johan Nilsson/TT

Den enkla lösningen hade varit att avskaffa rätten till utbildning för barn som vistas illegalt i Sverige.

Skogkär: Landet där ett ja är ett ja och ett nej är ett gör som du känner för

Redan 2021 dömdes koranbrännaren Salwan Momika för olaga hot. Med en kniv i handen hotade han att mörda sin rumskamrat på ett flyktingboende. Han dömdes bara till skyddstillsyn och samhällstjänst. Hade han utvisats i samband med domen hade han aldrig blivit känd som koranbrännare i Sverige.

Bulletin har flera gånger tidigare skrivit om brott som aldrig borde ha kunnat ske av den enkla anledningen att gärningsmannen antingen borde ha utvisats eller suttit inlåst, om personer som rört sig fritt, trots att de borde ha avtjänat ett straff.

Hade myndigheterna agerat annorlunda 2021 när Momika dömdes kanske det inte hade funnits någon debatt om att inskränka yttrandefriheten. Foto: Anders Wiklund/TT

Momika dömdes för olaga hot redan 2021. Trots det har han uppehållstillstånd. 

Hjort: Varför är inte Salwan Momika redan utvisad? 

På onsdagenseftermiddagen kom beskedet som jag väntat på en tid. En större grupp socialdemokrater i kommunfullmäktige i Botkyrka lämnar partiet och den styrande koalitionen och blir politiska vildar. Det är inget som vi som följt utvecklingen i Botkyrkapolitiken under en tid förvånas över. Men i Sverige i modern tid är detta en S-märkt politisk sensation som saknar motstycke, skriver Andreas Henriksson.

Den interna S-konflikten i Botkyrka kommun är djupgående och handlar ytterst om att en grupp unga S-politiker i kommunfullmäktige vill göra rekordsnabb karriär och bli kommunalråd, och därför har slagit ihop sig med en annan grupp förtroendevalda sossar. Jag syftar så klart på styrelsen för ABF Botkyrka-Salem, som leds av en politisk räv, en erfaren före detta riksdagskvinna som också sitter i kommunfullmäktige för partiet.

Botkyrka-gate rullar vidare med nya turer. Foto: Foto: Mats Edman/Studio Artemis / Tim Aro/TT

Partistyrelsen med firma Andersson och Baudin i spetsen borde skämmas ögonen ur sig. 

Henriksson: Botkyrkas politiska vildar ett totalt haveri för sossarna

Teologiska skillnader ger inte svaret på frågan om kristenhetens demokratier och islams diktaturer. Jag tror att boven i dramat är finansiering och organisation. Där de kristna församlingarna finansierades av medlemmar som krävde insyn, kom de muslimska att drivas som stiftelser. Och in i stiftelsernas dunkel når inte vardagsdemokratins ljus, skriver Per Brinkemo.

<div>
 Det är i Väst som demokratin är som starkast. Det är länder med kristna rötter. Framför allt sticker länder med ett protestantiskt arv ut från resten av världen, oavsett om det handlar om livslängd, utbildning, tillit, välstånd och den låga graden av korruption.
</div>

Islamister demonstrerar mot demokrati i Maldiverna. Foto: Karl Gabor / Dying Regime (CC BY 2.0)

I moskéerna lär man sig inte demokrati, men det beror inte i första hand på islamsk teologi.

Brinkemo: Islam och stiftelserna som demokratins dödgrävare

En ickeaktivistisk chef på Migrationsverket är något av ett paradigmskifte i sig, i det lilla. En nödvändig förutsättning för det genomgripande förändringsarbete som återstår.

Migrationsverket har fått en ny generaldirektör, Maria Mindhammar, för närvarande chef för Arbetsförmedlingen. Mindhammars uppgift blir att leda verket genom det paradigmskifte i svensk migrationspolitik som utlovas i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Maria Mindhammar, från Arbetsförmedlingen till Migrationsverket. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Trots allt tal om paradigmskifte rullar invandringen på.

Skogkär: Att byta generaldirektör är lättare än att byta paradigm

Svenska biståndspengar går till att rwandier doktorerar. Tanken är att de ska bli så frälsta av svensk kultur och demokrati att de försöker få det implementerat i Rwanda.

När tidningen Chef gör en intervju med chefen för utvecklingssamarbetet på ambassaden i Kigali, Rwanda, ges en spännande inblick i svenskt biståndsarbete. Kanske man ska vara mer ärlig och säga skrämmande inblick.

Får man tro svensk biståndspolitik är ett viktigt steg från folkmordets Rwanda till demokrati att biståndet finansierar att rwandier doktorerar här. Foto: Muhizi Olivier/AP/TT

Hjort: Rwandska doktorander på en svensk biståndsbudget

Vänstern vill inte gärna tala om den avundsjuka som gör klassargument idag effektiva. Istället angriper man idén om det meritokratiska samhället på olika sätt, men glömmer att i ett sant meritokratiskt samhälle kommer klassresorna av naturliga skäl till slut att bli färre, skriver Danne Nordling.

Vänstern vill gärna angripa ett samhälle med klara inkomstskillnader. Så länge populistisk agitation ger resultat i opinionen är det attraktivt för vänstern att kritisera inkomstskillnader i samhället, speciellt om man kan beskriva dessa som skillnader mellan olika kategorier av medborgare. Vänstern utnyttjar att det alltid finns avundsjuka bland medborgarna, men man använder inte detta begrepp öppet.

En socialdemokratisk affisch från 1948 som predikar meritokrati. Foto: SAP (public domain)

I ett sant meritokratiskt samhälle kommer klassresorna till slut att bli färre av naturliga skäl.