Irena Pozar fick ont i magen av att läsa intervjun med Carola. Artisten borde ha förstått att den typen av mainstreamuppfattningar aldrig får synas i media, aldrig normaliseras. Pozars oro för att mainstreamuppfattningar ska dominera politiken för tankarna tillbaka till tiden när rösträtten infördes och oron som då fanns för folket.

Irena Pozar är ”on fire”, en brand av ilska hemsöker henne. Det gör ont i magen. Carola har vågat yttra sig i invandringsdebatten. Och hon sa fel sak. Så nu lider Pozar. Kanske ska vi lida med henne. Dela hennes smärta. Kanske även dela hennes sorg, och fantomsmärtorna från förr när personer som Carola hade vett att hålla tyst.

Det behövs en dörrvakt som håller ordning på vad som diskuteras och inte diskuteras. Annars kan det bli så folkligt att man får ont i magen. Foto: Jessica Gow/TT

Folkligheten i Carolas utspel gav Irene Pozar ont i magen. 

Hjort: Aftonbladets Irena Pozar vill skydda demokratin från folklighet

När Fredrik Anderssons mördare kort tid efter en absurt mild dom fritas mitt på ljusa dagen har ett nytt lågvattenmärke nåtts. Vi måste rulla tillbaka det senaste århundradets kriminalpolitiska reformer och återgå till en fungerande rättslig hantering av brottslingar, skriver Erik Lidström.

Den svenska vanärans botten brukar <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fersenska_mordet" target="_blank" rel="noopener">det fersenska mordet</a> kallas för, när Axel von Fersen, Sveriges riksmarskalk, lynchades den 20 juni 1810 utanför Bondeska palatset i Stockholm. von Fersen deltog i kronprins Karl Augusts likprocession. De utposterade soldaterna lät mördarna hållas medan von Fersen gradvis misshandlades till döds.

Den mördade Fredrik Anderssons mördare har fritagits av beväpnade män. Foto: MED

När Fredrik Anderssons mördare kort tid efter en larvigt mild dom tillåts fritas mitt på ljusa dagen har ett nytt lågvattenmärke nåtts. 

Lidström: Den svenska vanärans botten

I årtionden har politiker försökt sälja in föreställningen att invandring är lösningen på problemet med att allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt fler äldre. Det är det inte. Sverige är ett utmärkt exempel.

Bengt Westerberg, en gång ordförande i det parti som numera heter Liberalerna, menar att det behövs ett paradigmskifte i invandringsdebatten. Den har blivit alltför negativ. Nu måste bilden av invandringen nyanseras.

Tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg har inte dragit några slutsatser av Sveriges migrationsmisslyckande. Foto: Anders Wiklund/TT

Invandring leder till en ökande försörjningsbörda som kräver ännu mer invandring.

Skogkär: Två och en halv miljon invandrare löste inte problemet

Allan Larsson, tidigare finansminister för Socialdemokraterna, föreslår en paus för Natoansökan. Primärt är det till och med det turkiska valet. Men Larssons förslag om en paus ska snarare ses i ljuset av allt fler socialdemokrater som verkar tveka inför Nato. Gick det för fort att byta uppfattning?

Den socialdemokratiska förälskelsen i Nato är ung, blott elva månader. Kärleken är kanske inte helt besvarad och det verkar som att den inte är helt enkel att ge sig hän åt. För ett år sedan i dag var den socialdemokratiska uppfattningen att Nato var ett hot mot stabiliteten kring Östersjön. Sedan gick det fort.

Allan Larsson sonderar kring en Natopaus. Foto: Jan Collsiöö/TT

Allt fler socialdemokrater verkar tveka om Nato. 

Hjort: Sprickor i Socialdemokraternas Natofasad

En gång i tiden var riksdagen den institution som samlades med jämna mellanrum för att granska och begränsa makten via sin beskattningsrätt. I dag är den sammanväxt med regeringen och har skapat en politisk klass som håller utbölingar på avstånd, höjer sina löner och tar hand om de egna. Det är hög tid att återinföra en verklig riksdag, skriver Erik Lidström.

Sverige borde återinföra riksdag. Men har vi inte en sådan? Ja och nej. Ja, till namnet. Nej, vad beträffar de viktigaste funktionerna en riksdag brukade utföra. Enklaste sättet att förklara vad jag menar är kanske att börja från början.

Riksdagen 1865–1866 hölls i Stockholm och var den sista ståndsriksdagen i Sverige. Foto: Hildebrand, Sveriges historia (public domain)

En gång i tiden var riksdagen den institution som samlades med jämna mellanrum för att granska makten, och begränsa den via sin beskattningsrätt. 

Lidström: Sverige borde återinföra riksdag

Lagar riksdagen stiftat, mål riksdagen satt upp, kan riksdagen också ändra om så krävs. Det gäller även klimatmålen, som inte är givna av Gud, även om man av debatten kan få det intrycket.

Varifrån kommer Sveriges klimatmål? Är de fastställda av riksdagen eller möjligen nedsända från himlen, inhuggna i en stentavla som lämnats utanför dörren till Miljöpartiets kansli?

Enligt Muharrem Demirok (C) och Magdalena Andersson (S) är det ingen hejd på det elände som väntar Sverige och världen om inte de svenska klimatmålen nås. Foto Anders Wiklund/TT

Det är dags att anpassa klimatmålen till verkligheten.

Skogkär: Klimatmålen är inte givna av Gud

Att Magnus Billing, Alectas förre vd, fick sparken var inte en dag för tidigt. Redan när hans amerikanska äventyr passerade tio miljarder borde han ha åkt ut. Nu skapar det mer oro att han får sparken, finns det mer som har kommit fram i bolaget men inte i media?

Alectas vd, före detta vd, Magnus Billing har fått sparken. Märkligt nog tog det ganska lång tid, vilket är oroande. Antingen finns det mer som är på väg att smälla i Alecta eller så är det en styrelse som inte förstår vilket misslyckande det är att förlora 20 miljarder av pensionärernas pengar.

Att det tog så lång tid att sparka Billing är oroande. Foto: Janerik Henriksson/TT

Att Alecta tackar Billing för ett gediget arbete är löjligt. 

Hjort: Billing borde ha sparkats tidigare

Alla tiders eliter sedan Hedenhös har sökt styra och forma informationen och våra uppfattningar om sant och falskt, från det antika Egyptens faraoner till dagens byråkrater och formstöpta journalister. Vill vi ha ett verkligt fritt och öppet samtal måste vi bidra till det, skriver Anders W. Edwardsson.

Alla länder och tider har sina eliter. Och sanningar. I Egypten bestämdes vad som var rätt och fel, sant eller falskt, av faraoner, byråkrater och präster, i Rom av kejsare, senatorer och generaler, och så vidare. Likväl svär de som bestämmer idag att allt är annorlunda och att inget numera görs för att begränsa informationsutbudet. Om presidenter, regeringar och parlament inte hade infrastrukturer redo att sprida deras budskap – och i praktiken försvåra spridningen av andra synsätt – vore de dock maktlösa. Och då de är mäktigare än någon antik härskare ljuger de uppenbart som travande hästar.

Makten har alltid sökt lägga beslag på megafonerna. Foto: Bain News Service, publisher (public domain)

Alla tiders eliter sedan Hedenhös har sökt styra och forma informationen och våra uppfattningar om sant och falskt.

Edwardsson: Maktens eviga propagandaapparat

Att barn likt Alfons Åberg skyller sina tillkortakommanden på låtsaskompisar är helt i sin ordning. Och Stig Malms klassiska Mållgan-chaufför var lite kul. Men när den politiska oppositionens Mållgan-övningar består av fräcka lögner baserade på väljarförakt finns skäl till oro, skriver Björn Törnvall.

I Gunilla Bergströms firade barnböcker om Alfons Åberg finns Alfons låtsaskompis hemlige Mållgan. En bra figur att skylla på, för allt som Alfons själv inte vill ta ansvar för. Det är inte utan att mönstret går igen även i vuxenvärlden. Alla har vi väl någon gång haft behov av en Mållgan att skylla på när vi gjort eller sagt något mindre välövertänkt.

Har Magdalena Andersson hittat sin egen Mållgan? Foto: Anders Wiklund/TT

När den politiska oppositionens syndabocksövningar består av fräcka lögner baserade på väljarförakt finns skäl till oro.

Törnvall: Det var inte jag, det var Mållgan!

När Turkiet och svensk vänster brunmålar gör de det i olika nyanser. Den turkiska är tunn och lite löjlig medan den svenska är djupare brun och allvarlig. Det löjliga står i kontrast till det farliga. Löfvens ord om att demokratin är i fara vid ett maktskifte tas på ett annat allvar än det turkiska angreppet.

När den turkiske utrikesministern spelade brunmålningskortet mot Sverige fanns en bredd i reaktionerna. Ilska, skratt, löjlighet och mycket annat. Vissa skämtade om att han har lyssnat för mycket på Magdalena Anderssons gäng och pratet om de blåbruna. Och kanske kommer det om ett par år att släppas en bok om uttalandet och hur det kom till efter att Daniel Suhonen hade fått inspiration ur en Kalle Anka-pocket.

Turkiets utrikesminister och Ann Linde på tiden då Turkiet inte brunmålade. Foto: Henrik Montgomery/TT

Varför är turkiska nazistvarningar mindre allvarliga än svenska. 