På några dagar kunde Kriminalvården ändra rutinerna så att intagna inte vet när de ska på vårdbesök. Ett beslut som togs med bakgrund av den senaste tidens rymningar. Uppenbart så går det att ändra, och fort, när vilja finns.

Dokumentet kom som ett yrväder i april och damp ner inför en en förbluffad publik. Kriminalvården skulle inte längre ge information om exempelvis läkarbesök till intagna och förbokade besök skulle i hög grad bokas om. Beslutet skulle dessutom gälla redan från dagen efter.

När myndigheterna ser en önskan om förändring kan det gå fort. Foto: Mikael Fritzon/TT

Ett beslut kunde fattas som gällde redan från dagen efter. 

Hjort: Vill man minska brottsligheten kan man göra det

Någon gång efter andra världskriget glömmer vi i Väst bort att den strålande individ till vilken vi knyter rättigheter och skyldigheter är vår egen uppfinning, och inte en universell eller evig sanning. Och nu stirrar vi oss blinda på en karta som inte låter oss se terrängen, skriver Per Brinkemo.

Det är något som inte stämmer. Orienteringskartan säger att här är en granskog.

Använder vi kartan när terrängen borde gälla? Foto: Karl Gabor / Lord Nicolas the German 1494, public domain

Vi i Väst har glömt bort att den strålande individ vi utgår från i samhällsbygget är vår egen uppfinning och inte en universell eller evig sanning. 

Brinkemo: När kartan gäller framför terrängen

Budgeten beskrivs som en lågkonjunktursbudget men är tvärtom en ganska optimistisk budget inför en lågkonjunktur. Regeringen hoppas på en dipp på två år innan det jobbiga är över. Risken är att det blir väldigt mycket värre än så.

Vårbudgeten damp ner i går. Mycket av kommentarerna går i linje med vad som är förväntat men den makroekonomiska dimensionen i budget sticker ut från vanliga budgetar.

Finansministern ser ganska ljust på tillvaron. Foto: Jessica Gow/TT

Makroekonomiskt är det en budget för stagflation snarare än lågkonjunktur.

Hjort: Budgeten och makroekonomin

I stället för de politiskt vinklade organisationerna Institutet för mänskliga rättigheter och Klimatpolitiska rådet borde regeringen skapa Insitutet mot skatteslöseri som ser till att medborgarnas pengar sköts väl.

Efter att Sverigedemokraterna i förra veckan gick ut och krävde att Institutet för mänskliga rättigheter skulle läggas ner följde en ganska förväntad debatt. Plötsligt var det knappt ettåriga institutet synonymt med rättigheterna och fullkomligt avgörande för att upprätthålla dem. Hur det var möjligt att klara sig innan institutet fanns verkar svårt att förstå.

Trolls perspektiv fick nästan fem miljoner i bidrag. Universitetet tog frågan på allvar. Foto: Gorm Kallestad/TT 

Det institut som behövs är mot skatteslöseri. Politiskt vinklade institut är både skatteslöseri och fel i en demokrati. 

Hjort: Skapa ett institut mot skatteslöseri

Sedan 2017 har Migrationsverket fattat 100 550 utvisningsbeslut. Av dessa har majoriteten av de berörda, 66 749, valt att bryta mot lagen och gömma sig i skuggsamhället – en katastrof som pågått i decennier, skriver Luai Ahmed.

<div>
 Migrationsminister Maria Malmer Stenergard berättade i en intervju i Expressen förra året, en intervju som kom att väcka debatt, att det bor minst 100 000 illegala invandrare i Sverige, det vill säga människor som vistas i landet olagligt och därmed borde utvisas.
</div>

Ur Migrationsverkets förvar släpps folk som ska utvisas rakt in i ett farligt skuggsamhälle.

Ahmed: Utvisningarna kräver auktoritet 

Ganska lite talar för att HD tar upp den omtalade Snippadomen. HD ska syssla med prejudikat, inte bevisvärdering. Därtill har en riskvillig åklagare låtit bli att ange en alternativ brottsrubricering, vilket komplicerar saken ytterligare, skriver Torsten Sandström.

Om jag ska ta en titt i kristallkulan så tror jag Högsta domstolen ställs inför en vansklig begäran om prövningstillstånd från Riksåklagarens sida i det så kallade Snippamålet. Åtminstone tre argument talar för att HD kommer att vägra att bevilja prövning.

Riksåklagare Petra Lundh har begärt att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade snippadomen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Ganska lite talar för att HD tar upp den omtalade Snippadomen. HD ska syssla med prejudikat, inte bevisvärdering. 

Sandström: Snippamålet och Högsta domstolen

Trots de uppenbara likheterna mellan nazism och kommunism drabbas kommunister inte av samma berättigade avsky som drabbar nazister. Orsaken beror på lärornas olika rötter, trots de snarlika resultaten.

På Pridefestivalen i Stockholm 2018 uppträdde Fiona FitzPatrick i duon Rebecca &amp; Fiona iförd en tröja med hammaren och skäran på bröstet. Hon fick förvisso kritik för det och <a href="https://twitter.com/RebeccaFiona/status/1025684021945282561">bad om ursäkt,</a> men hon blev inte utfrusen ur samhällsgemenskapen. Man kan tänka sig att hon hade blivit det om hon i stället haft en tröja med ett hakkors på sig.

En folkmördarideologi är rumsren, medan en annan inte är det – första majdemonstration i Stockholm. Foto: Lars Pehrson/TT

Ingen människa som vill accepteras kan kalla sig nazist, men kommunist går bra.

Korn: Därför slipper kommunister billigare undan

Den senaste rymningen skedde häromdagen. Fredrik Anderssons mördare lämnade fängelsetiden redan efter en månad genom att rymma. Trots en extrem straffrabatt, femton år enligt tingsrätten, avvek mördaren redan efter en månad. Regeringen måste ta till sig att det är en annan typ av brottslingar och brottslighet än förr och anpassa sig till det, skriver Klas Hjort.

Sverige har nått en ny botten för rättsväsendet. En ung man, en pojke, som misslyckas med sitt beställningsmord och i stället mördar fel person har fritagits. Så nu kan han begå nya brott igen och samtidigt ökar sannolikt trycket på att frita fler kriminella. Varför ska de sitta inne när fritagning efter fritagning lyckas?

17-åringen dömdes till mindre än tre års fängelse för mordet på Fredrik Andersson. Foto: Foto: Polisen/Facebook

Hjort: Rymningar måste kriminaliseras

<div> Rikspolischefen har nyligen presenterat den tolfte rapporten om det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet. Aktionsgrupperna är dock tungrodda och ineffektiva, och glädjerapporteringen kring deras resultat torde bero på att ingen egentligen läser de omfattande rapporterna, skriver Peter Springare. </div>

<div>
 Under hösten 2007 tog regeringen beslut om en nationell satsning mot den grova organiserade brottsligheten. Justitiedepartementet gav ett antal ”experter” i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för en effektivare och mer uthållig bekämpning av denna brottslighet. Med stöd av ”experternas” förslag utformade regeringen ett beslut för hur arbetet skulle gå vidare. I juli 2008 fick dåvarande Rikspolisstyrelsen i uppdrag att säkerställa en effektiv och uthållig verksamhet för bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Slutredovisningen av uppdraget överlämnades till regeringen i juni 2009 och lite senare samma år sattes spektaklet i sjön, med polismyndigheten som stolt draglok.
</div>

Rikspolischef Anders Thornberg presenterar rapportera 28 mars. Foto: Pontus Lundahl / TT

Rikspolischefen har nyligen presenterat den tolfte rapporten om de så kallade aktionsgruppernas arbete mot organiserad brottslighet. 

Springare: En misslyckad kamp mot organiserad brottslighet

Staden där Gustav Vasa en gång valdes till kung beskrivs nu som ett jihadistkluster. Mycket har hänt med Strängnäs och Sverige på 500 år.

Strängnäs. Sörmländsk stad med gamla anor. Statsminister Ulf Kristerssons (M) hemstad. Knappt 15 000 invånare i själva tätorten, i hela kommunen drygt det dubbla. Här föddes mästerfotografen Lennart Nilsson och poeten och psalmdiktaren Bo Setterlind. Stadens mest kända byggnad är domkyrkan, vars äldsta del är från mitten av 1200-talet. Det var vid riksmötet i Strängnäs Gustav Vasa valdes till kung för snart 500 år sedan, den 6 juni 1523.

Polisbussar sattes i brand och vandaliseras vid Sveaparken i Örebro under korankravallerna. Foto: Pavel Koubek/TT

Korankravallerna var inte ett verk av gängkriminella.