Politik är lerbrottning, men det finns ändå regler. Eller åtminstone så fanns det en gång det. Vänsterns angrepp på migrationsministern via dennes son visar att ett tabu har krossats, skriver John Gustavsson.

Historien om Johan Forssells son och hans ”nazistiska” aktiviteter är sannolikt årtiondets mest överdrivna skandal. Det betyder dock inte att den inte kommer att få allvarliga konsekvenser: Nästa gång kan det nämligen vara din familj.

Forssell i skottgluggen. Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT

Gustavsson: Nästa gång kommer media efter din familj

Drevet mot migrationsministerns son sägs handla om rikets säkerhet. Men i realiteten har affären öppnat en dörr som tidigare varit stängd: politiska angrepp via barn. Det är inte bara ovärdigt – det är en risk för demokratin.

Trots återkommande försäkringar om att drevet mot migrationsministerns son inte handlar om opinionsbildning, jakt på hans far eller skadeglädje – utan om ett plötsligt uppblossande intresse för svensk säkerhet – är det svårt att få ihop bitarna. Hur har den senaste tidens debatt egentligen gjort Sverige säkrare?

Migrationsminister Johan Forssell är den första att utsättas för ett drev för något hans barn har gjort. Foto: Henrik Montgomery/TT

Risken för hot och utpressning har ökat

Hjort: Barn som politiska vapen – ett farligt skifte i svensk offentlighet

Man behöver inte ljuga för att vilseleda, så länge man ser till att missuppfattas på rätt (fel?) sätt. Under covidpandemin gjorde man detta med vaccinstatistiken, visar Paul Holmgren.

<div>
 Matematik ljuger inte. Men människor som använder matematik kan ljuga med hjälp av den – med förbluffande precision. Det är vad som hände under covid-eran, där läkemedelsbolag, myndigheter och medier bar siffrornas mask för att dölja verkligheten.
</div>

Coronavaccinet var en stor framgång – för Pfizer. Foto: Johan Nilsson/TT

Holmgren: Mattemanipulation – Sanningen om covidvaccinet

Sverige, den svenska staten, det svenska folket och svenska skattepengar utnyttjas av aktivister för deras egna syften – ofta med stöd av utländsk makt. Är Sverige en bankomat eller ett självständigt land? Detta frågar sig Josefin Utas.

En stor mängd konflikter pågår runt om i världen där människor far illa. Ändå är det just Palestinafrågan som upptar en enormt stor del av nyheterna och i samhällsdebatten i Sverige. Det är hög tid att zooma ut och fundera över vad det egentligen är som händer.

”Tack, Sverige, för ert stöd!” Foto: Mohammad Zaatari / TT

Utas: Sverige kapas av utländska intressen

Douglas Murray är en av Israels mest enträgna och vältaliga försvarare på den internationella scenen. I sin nya bok försöker han finna svaret på gåtan varför så många i Västvärlden, inte minst dess eliter, valt att ställa sig på terrorns sida, på fiendens sida.

Hur har en totalitär, religiös dödskult som föresatt sig att utplåna en demokratisk stat och döda och fördriva dess befolkning kunnat få ett så utbrett stöd i på papperet fria länder där demokrati, humanism, anständighet och allas lika värde ständigt åkallas?

¨Propalestinsk¨demonstration i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

Israeler lever inte i den fantasivärld många människor i Sverige gjort till sin.

Skogkär: På fel sida av historien

Den svenska psykvården är märkligt slapp när det gäller narkomaner, men jagar maniskt ADHD-patienter. Kan det ha att göra med att narkomanvården faktiskt är jobbig? Detta frågar sig Torsten Sandström.

Jag hoppas att du sett Uppdrag gransknings (SVT) <a href="https://www.svtplay.se/video/e6dY9Pm/uppdrag-granskning/lamnade-att-do">gripande reportage om så kallade lågtröskelboenden för missbrukare</a>, i stil med det omtalade Ryssviken. Ett sanitärt elände och en härd för total uppgivenhet. Meningen med dessa bostäder är att ge hem åt personer med pågående missbruk. Ofta rör det sig om hemlösa. Den uppgivna – men kanske realistiska – tanken är att de boende ska kunna vara påverkade av alkohol eller droger. Kostnaden för kommunen varierar omkring drygt 1.000 per dygn.

Det är mycket trevligare att övertyga medelklassen om att det är något fel på deras stökiga pojkar än att brottas med narkomaner. Foto:	Staffan Löwstedt/SVD/TT

Svensk psykvård jagar buspojkar och lämnar verkligt sjuka att dö

Sandström: Svensk psykvård är en härdsmälta

Tidöregeringen skulle revolutionera Sverige, lovade högern och hotade vänstern. Så blev det inte. Särskilt inte inom det viktigaste – en grundlig reform av våra myndigheter. Stig Fölhammar gör en noggrann genomgång.

Nästa år är det val igen i Sverige. Redan märker vi att valstrategerna får större inflytande på politiken. Det sker genom att politikens spelplan aktualiseras och återskapas. Vilka problem utgör politiska spänningar i befolkningen? Hur allvarliga är dessa? Hur kan de hanteras? Vilka vill vi att stridsfrågorna skall vara? Vilka frågor skall vi välja att betona? Vilka skall vi undvika? Vad ska vi tona ned, och vad ska vi driva?

I femtio år har byråkratin förfallit. Ännu har inga försök att reparera den gjorts. Foto: Bertil Ericson / TT

Kristersson hade en chans att reformera byråkratin i grunden, men tog den inte

Fölhammar: Tidöregeringen – vart tog paradigmskiftet vägen?

Vi lever i skjutningarnas och sprängningarnas Sverige. Det har blivit vardagsmat i det svenska folkhemmet, alldagligt och tråkigt. Gängvåldet är den nya mellanmjölken, skriver John Gustavsson.

16-årige Rio Berg Aygün var på väg hem från gymmet i mars i år, <a href="https://www.expressen.se/nyheter/sverige/rio-16-var-pa-vag-hem-fran-gymmet-i-fruangen-skots-ihjal/">när han plötsligt sköts till döds</a>. Den misstänkte är en minderårig pojke som sökt uppehållstillstånd i Sverige i tre års tid utan att lyckas, men också utan att bli utvisad. Den fråga vi nu uppgivet måste ställa oss är om vi ens bryr oss längre? Hur länge minns vi Rio?

Idag har blommorna vissnat och ljusen slocknat. Foto: Viktoria Bank/TT

”Vi kommer veta att vi knäckt gängen när mord på tonåringar ännu en gång chockar oss”

Gustavsson: Rio Berg Aygün är redan glömd

En handfull löst organiserade kompisgäng med totalt ett femtiotal medlemmar har den senaste tiden blåsts upp till det nya, stora högerextrema hotet i Sverige. Tacka den antirasistiska stiftelsen Expo för det.

Att framstå som en farlig och växande kraft är av stort värde för en våldsbejakande rörelse med feberfantasier om att ta makten i Sverige. Inte konstigt om de omtalade Aktivklubbarna nu tackar och bockar för all uppmärksamhet de fått sedan det blev känt att migrationsminister Johan Forssells (M) tonårsson under en period rört sig i högerextrema kretsar, däribland en sådan Aktivklubb.

Aktivklubbarna ser uppmärksamheten som en möjlighet att växa: Foto: Skärmavbild från Aktiv Sverige

Expo lever i en form av symbios med den miljö organisationen bevakar.

Skogkär: Expo ger högerextremismen ett lyft

Det finns ingen skandal. Johan Forssell har inte gjort fel, och när hans minderårige son gjorde det agerade ministern korrekt. Med hjälp av filmen The Matrix kan Forssell inse det, och bli den Utvalde. Detta skriver John Gustavsson.

Den senaste veckans mediadrev mot Johan Forssell har fått mig att tänka på filmen The Matrix från 1999. Premissen är att huvudpersonen upptäcker att han och den övriga mänskligheten lever i en simulerad verklighet, Matrix, skapad av maskiner som för århundraden sedan förslavade människorna. Mitt budskap till högern och Johan Forssell är enkelt: Vakna ur Matrix.

Kan Johan Forssell bli verklighetens Neo? Foto:	Chris Pizzello / TT

Högern behöver inte följa Socialdemokraternas regler