I augusti beslutade JK om ett skadestånd på 840 000 kronor till en man som dömts för grov våldtäkt, för att han suttit frihetsberövad för länge. Men JK kunde ha jämkat skadeståndet, skriver Torsten Sandström.

I augusti förfasade sig människor och medier med all rätt över att en våldtäktsdömd man av Justitiekanslern (JK, dvs staten) fick ett jättestort skadestånd för att han varit frihetsberövad längre än vad han rätteligen skulle. Efter beviljad resning kom nämligen Högsta domstolen fram till att mannen måste ha varit 16 – och inte 18 år – då brotten förövades. Mannen hade därför suttit frihetsberövad en god tid längre än vad straffpåföljden slutligen bestämdes till.

Torsten Sandström är krönikör i Bulletin. Foto: Henrik Montgomery/TT / Privat

I augusti beslutade JK om ett skadestånd på 840 000 kronor till en man som dömts för grov våldtäkt, för att han suttit frihetsberövad för länge. 

Sandström: Skadeståndet till våldtäktsmannen borde ha jämkats

Strunta i att köpa kläder under ett år, tjoar huvudstadens makthavare till oss. De måste ha missat hur viktig klädhandeln är för jobben och välfärden i både Stockholm och Sverige.

KRÖNIKA. ”Inte handla nya kläder på ett år?” Anta utmaningen att leva mer hållbart. Nu startar <a href="https://hallbart.stockholm/konsumera/minimeringsmastarna/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Minimeringsmästarna</a>”, står det nu på annonstavlor runt staden. Tydligen pågår liknande kampanjer på fler platser i Sverige, för att vi ska minska på onödiga saker, utgifter, stress och klimatavtryck. ”När du ska köpa något – fråga dig själv om du verkligen behöver den där prylen”, uppmanar Stockholm stad på sin hemsida.

Om människor uppmanas att sluta shoppa kommer viktiga jobb att gå förlorade. 

Dahlman: Stockholms stad vill sabba för butikerna

En dokumentärfilm om sexuella övergrepp får Omar Makram att fundera över rättssäkerhet såväl som sexualitet och samspelet mellan könen. Och fråga sig: Vad skulle jag råda min framtida dotter, min framtida son?

Förra veckan såg jag Cissis Wallins och Maria Svelands dokumentärfilm De rättslösa. Filmen handlar om kvinnor som berättar om hur de blivit utsatta för sexuella övergrepp och som upplever att de inte har fått upprättelse, samt om konsekvenserna för deras liv och välmående på grund av de händelser de berättar om.

Omar Makram är krönikör för Bulletin. Foto: My Hellberg / Natacha Pisarenko/TT

En dokumentärfilm om sexuella övergrepp får Omar Makram att fundera över rättssäkerhet såväl som samspelet mellan könen.

Makram: Råd till mina framtida barn – om sexualitet och samtycke

Allt ska numera gå med elektricitet. Och allt mer av elektriciteten ska komma från vindkraft. Klimatsmart och bra. Förutsatt att det blåser.

Den rödgröna regeringens satsning på en massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft stöter på patrull.

Skridskoåkare vid Bunkeflostrand söder om Malmö. Vid horisonten vindkraftparken Lillgrund. Foto: Johan Nilsson/TT 

 Rationalitet är inte direkt vad som utmärkt svensk och europeisk energipolitik på senare år. 

Skogkär: En energipolitik byggd på fromma förhoppningar

Sveriges mildare restriktioner skulle skona ekonomin från skadorna av nedstängningar. Men i stället fördjupades våra redan svåra integrationsproblem.

Jämfört med andra nordiska länder införde Sveriges regering milda restriktioner under covidpandemin. En förhoppning var att landet skulle skonas från negativa följder av nedstängningar. Så blev det inte. Under pandemin sköt invandrarnas arbetslöshet i höjden.

Ingenstans i Norden är det större skillnad mellan utomeuropeiska invandrare och infödda.

Gudmundson: Sverige sämst på integration under pandemin

The four-star general who later became Secretary of State was one of the most distinguished, admired and trusted figures in America government of the late 20th century – even though he was fed lies by his bosses to share with the United Nations as President George W. Bush tried to justify his invasion of Iraq, writes Andrew Rosenthal, Bulletin’s Editor-in-Chief.

I remember vividly the first time I met Colin Powell. I was in Los Angeles in late 1988 covering Ronald Reagan’s last Christmas vacation as president, working for The New York Times. I went to a dinner with two other reporters from Time Magazine and The Washington Post, General Powell and his wife, Alma. We talked for a couple of hours about a whole range of issues that were important at the time, and Powell spoke with confidence, expertness, and clarity about all of them.

Bulletins chefredaktör Andrew Rosenthal skriver om Colin Powell.

Rosenthal: Colin Powell – an appreciation

En konferens i september i den i kurdiskstyrda delen av Irak skapade ilskna reaktioner, och efteråt är frågetecknen många. Men att konferensen alls hölls inger ett visst hopp, skriver Magnus Norell.

Fredagen den 24 september 2021 hölls en väldigt speciell konferens i den kurdiska staden Irbil i norra Irak. Irbil är också säte för det kurdiska självstyret Kurdish Regional Government (KRG), ett självstyre som åtnjuter hög grad av självständighet gentemot centralregeringen i Bagdad.

En hängglidare över staden Irbil, i KRG. Foto: Gustav Mårtensson / Hadi Mizban/AP Photo/TT

En konferens i Irak skapade ilskna reaktioner och många frågetecken, men också ett visst hopp.

Norell: Fred mellan Israel och Irak?

Tv:s program om skog och skogsbruk tog inte chansen att ge en nyanserad och vetenskapligt förankrad bild. Istället var frågorna i stor utsträckning sedda genom miljöaktivismens immiga glasögon.

Vetenskapens värld i TV2 har just sänt sin uppmärksammade programserie ”Slaget om skogen”. Men precis som vid ett annat berömt slag – det vid Lützen – tycks valplatsen vara så insvept i dimma att det blir svårt att urskilja väsentligheter – skilja vän från fiende, stort från smått, sant från falskt. Faktum är att för den som inte har några förkunskaper om skog och skogsbruk är nog dimman tätare efter att man sett programmen än före. Det är trist och svårförståeligt att detta vanligen så välgjorda program plötsligt levererar sånt.

När tv rapporterar om skogsbruk sker det enbart genom miljöaktivismens glasögon.

Fagerström: Miljöaktivister sprider dimridåer om skogsbruket i tv

Från och med nu, låt oss använda begreppet det blågula blocket om regeringsalternativet M, KD, SD och L.

<a href="https://bulletin.nu/dan-korn-marta-stenevi-relativiserar-historiens-storsta-brott-for-billiga-politiska-poang">Min kritik mot Märta Stenevis användande av ordet ”blåbruna blocket”</a> förra veckan spreds och kommenterades i andra medier, men gick tydligen Per Bolund förbi, eftersom han samma kväll insisterade på att använda det, men krumbuktade sig efter Jimmie Åkessons uttryckliga fråga om han menade att Åkesson var nazist eller inte.

Från och med nu använder vi namnet det blågula blocket på regeringsalternativet.

Dan Korn: Fram för det blågula blocket!

När Miljöpartiet brunsmetar sina politiska motståndare ansluter man till en tradition som tycks ha sin upprinnelse i Östtyskland, och inte minst i regimens försvar för Berlinmuren, skriver John Gustavsson.

I den senaste partiledardebatten konfronterade Jimmie Åkesson Miljöpartiets språkrör Per Bolund med frågan ”Kallar du mig nazist?” i ett meningsutbyte som nog redan kan sägas ha blivit en modern politisk klassiker. Bolund stakade sig och vågade inte kalla Åkesson nazist, eller ens förklara vilka han kallade nazister, när Åkesson stod där i samma rum. Per Bolund är inte den första att brunsmeta SD och andra borgerliga partier, och han kommer inte bli den sista. Faktum är att denna strategi har en intressant historia, som börjar i Östtyskland.

Per Bolund kallar oppositionen blåbrun. Foto: Privat/ Rolbin Ek/TT

När MP kallar högerpartierna för blåbruna, så gör man inte det för att man vill värna om demokratin.