Kriminella tar över samhället mer och mer. De skrämmer, hotar och tystar tjänstemän, vittnen och vanligt folk med sitt dominansbeteende. Ska vi leva på deras villkor eller de på våra? Ja, hur det blir framöver beror på om våra politiker törs ta tillbaka makten.

KRÖNIKA. Kriminella hotar kommunanställda i Göteborgs utsatta områden vid exempelvis vräkningar eller omhändertagande av barn.

Antisocialt beteende hos tuffa grabbar kuvar oss. Vem vågar säga emot? När ska politikerna på allvar agera?

Dahlman: Vem hör den tystade svensken?

Det kan vara lockande för vänstern att försöka göra 2022 till ett val om lasermannen, 30-talet och Weimarrepubliken. Men strategin att skrämma bort väljarna från SD med hjälp av halmgubbar riskerar att slå tillbaka och radikalisera dem man vill vinna, skriver Ann Charlott Altstadt

På DN-kultur fick nyligen Gellert Tamas åter förtroendet – trots hans medvetna<a href="https://www.aftonbladet.se/kultur/a/Eppwk2/politiskt-spel-med-barnen-som-insats" target="_blank" rel="noopener"> lögner</a> om de apatiska barnen – att ta ut den politiska kursen åt läsekretsens finmedelklass. När Tamas i artikeln re-cyklade lasermannen och 90-talet för dagspolitiska syften fullföljde han en tradition som präglat vänstern i decennier. Istället för att angripa SD med sakpolitik ska väljarna förfäras över hoten mot våra självklara rättigheter och det demokratiska systemet.

Jimmie Åkesson, partiledare för ett parti som sällan möts av sakargument. Foto: Karl Gabor/Stina Stjernkvist/TT

Väljare är inte alltid välinformerade och riskerar att ta till sig och hysa åsikter i kluster.

Altstadt: Vänsterns skrämseltaktik riskerar att radikalisera SD-väljare

Sverige har inte gjort sig känt för en särskilt principfast asylpolitik. Men när frågan väcktes om att ge skydd åt personer som faktiskt gjort en insats för Sverige i Afghanistan, förvandlades Socialdemokraterna plötsligt till principryttare. Tills Miljöpartiet greppade betslet.

Talibanerna rycker fram i Afghanistan. De senaste dagarna har rörelsen tagit kontroll över flera provinshuvudstäder. De afghaner som arbetat åt bland annat svensk militär i landet har sannolikt goda skäl att frukta för sina liv.

Vägspärr upprättad av talibanerna i provinshuvudstaden Kunduz i norra Afghanistan. Foto: Abdullah Sahil/TT 

Trots inledande – och svårbegripligt – motstånd från Socialdemokraterna ser det ut som om tolkar och andra som hjälpt svenska trupper i Afghanistan ska kunna få asyl.

Skogkär: Rätt att de afghanska tolkarna får sina skyddsbehov prövade

Kina fortsätter att bygga ut sin kolkraft, och satsningarna på miljövänlig energi är mycket små i jämförelse. Danne Nordling tittar på de siffror som miljörörelsen borde intressera sig för istället för att predika klimatångest.

Vår minister för internationellt utvecklingsarbete hette i december 2019 Peter Eriksson och representerade Miljöpartiet. Han gjorde då ett utspel riktat mot Kina och dess stora satsningar på kolkraft, vid en tidpunkt då landet stod då för 30 procent av världens utsläpp. I samband med klimatmötet i Madrid sade Peter Eriksson: ”Kina är ett av det största problemen vi har nu. Så många som möjligt i världen måste skapa tryck på Kina för att ta ett steg bort från kolet.”

Kina bygger ut sin kolkraft. Här kolkraftverket i Shuozhou, Shanxi. Foto: Kleineolive (CC BY 3.0)

Kina fortsätter att bygga ut sin kolkraft, och satsningarna på miljövänlig energi är mycket små i jämförelse.

Nordling: Varför är Greta Thunberg och klimatrörelsen så tysta om Kina?

Den nya rapporten från FN:s klimatpanel IPCC är nedslående. Klimatförändringarna går allt snabbare. Det mesta talar för att Parisavtalets mål att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 1,5 grader räknat från förindustriell nivå inte kommer att nås. Miljöminister Per Bolund (MP) aviserar nya ”skarpare” klimatmål. Men vad Sverige gör saknar betydelse i ett globalt perspektiv.

Det blev en tidig julafton för alla domedagsprofeter när FN:s klimatpanel IPCC på måndagen (9/8) släppte <a href="https://www.ipcc.ch/2021/08/09/ar6-wg1-20210809-pr/">första delen i</a> en ny rapport.

Skogsbränder, likt de som nu rasar på Grekland, kommer att bli vanligare när klimatet fortsätter att förändras. Foto: Petros Karadjias/TT/Karl Gabor

Mänsklighetens främsta överlevnadsstrategi är anpassning. Det gäller även inför hotet från klimatförändringar.

Skogkär: Tidig julafton för domedagsprofeter efter FN:s klimatrapport

Med utgångspunkt från Mellanösterns syn på etnicitet och vad som krävs för att ses som en ”riktig” egyptier eller syrier, fortsätter Omar Makram sin undersökning av vad svensk identitet och tillhörighet kan tänkas innebära.

”Han är svart, inte svensk”, sade några av de syriska asylsökande när vi träffade en svart svensk man i närheten av asylcentrumet där vi bodde 2014. Jag svarade dem att här i Sverige kan man vara svensk oavsett hudfärg. De verkade totalt förvirrade, ”men han är inte vit”, sade de.

Räcker det med svensk kultur och traditioner för att vara svensk? Foto: Bengt Nyman (CC BY 2.0)/Privat

Vad är etnisk tillhörighet i Mellanöstern, och vad ska det innebära i Sverige?

Makram: Kan man bli etnisk svensk och hur går det till?

Så länge den som begår brott inte bestraffas lär egoister fortsätta stjäla och skjuta. Om lagarna inte helt ska förlora betydelse måste vi höja straffen och radikalt öka risken att åka fast och dömas.

KRÖNIKA. Cyklar för en kvarts miljard kronor stals i Sverige förra året. 77 000 stölder anmäldes, men bara ynka fyra promille av stölderna klarades upp. Majoriteten av anmälningarna lades ner direkt (<a href="https://sverigesradio.se/artikel/de-flesta-fall-av-cykelstolder-laggs-ner-av-polisen" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Ekot 1/8</a>).

Cyklar för en kvarts miljard kronor stals i Sverige förra året. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT/Karl Gabor

Alldeles för många brottslingar tillåts komma undan straff. Vad är lagarna värda så länge det tycks vara fritt fram?

Dahlman: Helt okej att sno cyklar i slappa Sverige?

John H. Cochrane, tidigare professor i finansiell ekonomi vid University of Chicago, skriver om problemen med att ge finansiella tillsynsmyndigheter miljömål.

STANFORD – I USA håller centralbanken, Securities and Exchange Commission (som granskar värdepappershandeln), samt finansdepartementet på att förbereda sig på att införliva klimatpolitik i det finansiella regelverket. Detta följer på att Europa redan tagit ännu djärvare steg. <a title="Yellen vows to set up Treasury team to focus on climate, in victory for advocates" href="https://www.politico.com/news/2021/01/19/yellen-treasury-department-climate-change-460408" target="_blank" rel="noopener">Motiveringen</a> är att ”klimatrisk” utgör en fara för det finansiella systemet. Men det påståendet är absurt. Det finansiella regelverket används för att smyga in klimatpolitik som annars skulle förkastats för att den är impopulär eller ineffektiv.

Miami, Florida. En destination för turister, flyttfåglar och flyttlass. Foto: Alan Diaz/AP/TT

Nationalekonomen John H. Cochrane om problemen med att ge finansiella tillsynsmyndigheter miljömål.

Cochrane: Villfarelsen om klimatrelaterad finansiell risk

Plötsligt har det hänt. Det Gyllene Riset har för första gången godkänts för kommersiell odling. Det hände på Filippinerna för ett par veckor sedan. Därmed är åtminstone en första delseger vunnen i en tjugo år lång, bisarr strid mellan vetenskapligt förnuft och miljöaktivisters blinda trosvisshet.

På den ena sidan står forskarsamhället i allmänhet och det internationella risforskningsinstitutet (IRRI) i synnerhet. På andra sidan Greenpeace, Jordens vänner och andra snedseglade aktivistgrupper – samt en totalt tondöv journalistkår. Även Naturskyddsföreningen och Sida figurerar i kulissen. Låt mig berätta.

Risbonde arbetar på sitt fält. Grödan är stapelföda i många länder, men att ris inte innehåller betakaroten kan få svåra följder. Foto: Mukhtar Khan/AP/TT och  Bulletin

Aktivisters motstånd mot det Gyllene Riset har drabbats av ett stort nederlag.

Fagerström: Genombrott för det Gyllene Riset

Åtskilligt tyder på att åtminstone vissa grupper människor behöver en animalisk diet. Animalisk matproduktion ska självklart vara djurvänlig, men vägen dit får inte gå via aggressiva, hotfulla och ibland våldsbenägna djurrättsaktivister, skriver Nina Lekander.

”Så kan en vegansk diet påverka din intelligens”, lyder en rubrik på BBC:s sajt. Artikeln av vetenskapsjournalisten Zaria Gorvett inleds med ingressen: ”Vegansk diet lider brist på – eller saknar ibland helt – flera viktiga näringsämnen som hjärnan behöver. Kan det påverka veganers förmåga att tänka?”

Djur bör behandlas väl, men ätas, menar Nina Lekander. Foto: Stefan Gustavsson / Svd / TT och Jack Mikrut/TT

Åtskilligt tyder på att åtminstone vissa grupper av människor behöver en animalisk diet.