Det är toppen om friskolor är så pass bra att de lockar elever. Om en bortvald kommunal skola därmed tvingas spara eller stänga är det inget problem. Den som värnar om barnen vill ju att de bästa skolorna ska vara kvar och de andra läggas ner. Eller är survänsterns ideal att stötta oattraktiva skolor bara för att inga elever alls ska få en skolgång av hög kvalitet?

KRÖNIKA. Hundratals elever har valt bort de kommunala skolorna i Botkyrka och Salem i Stockholm. De har i stället gått till Jensens så kallade ”hälsocampus” – en friskola som främjar bildning, vett och etikett, gott uppförande samt mental träning. 1 700 elever köar dessutom ivrigt för att få komma in framöver.

Om ingen vill gå i skolan kanske det finns en anledning? Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det bekymrar att man från vänster tycks mer mån om att rädda kommunala skolor än att ge barnen det bästa.

Betyder jämlik skola ”lika dålig skola för alla”?

De sociala medierna är konstruerade så att vi lätt hamnar i åsiktsstammar och ekokammare. Att bryta sig ur detta destruktiva mönster och sluta identifiera människor – både oss själva och andra – utifrån åsikt är en väg ut ur onlinevärldens tribalism.

En av de viktigaste förutsättningarna för att hålla ihop ett samhälle är förmågan att kommunicera. Det är också viktigt för utbyte av idéer och eventuella framsteg. Utan framgångsrik kommunikation kommer kaos garanterat att följa, kanske till och med våld, kulturellt förfall och kollaps.

Navigera rätt i de sociala mediernas tendens till stamtänkande.

Omar Makram: Identifiera dig inte med dina åsikter!

Enligt Annie Lööf (C) väntade en liberal skördetid som tack för att partiet släppte fram Stefan Löfvens (S) rödgröna regering till makten. Men sanningen är att det ser rätt tomt ut i Centerns liberala lilla lada.

Till sist snubblade statsminister Stefan Löfven (S) på dörrmattan, alltså Vänsterpartiet.

Annie Lööf (C). Foto: Claudio Bresciani/TT

Den liberala skördetid Annie Lööf (C) förväntade sig i utbyte för stödet till de rödgröna börjar mer påminna om missväxt.

Skogkär: Lööf (C) blåst på den liberala konfekten

Den 18 juni 2021 valdes Ebrahim Raisi till ny president i den islamiska republiken. Det var ett val med en förutsägbar utgång och där en odemokratisk samling bestående av tolv män i ett råd utsedda av den högste religiösa ledaren Ali Khamenei månaderna innan valet godkänt sju av omkring 600 hågade kandidater. Och av dessa sju hoppade tre av dagarna innan valet, vilket gjorde Raisis seger ännu mera förutsägbar.

Det så kallade Väktarrådet (på engelska: Guardian Council), som godkänner kandidater till valet, har alltid sett till att i stort sett endast personer (alltid män) med rätt sorts konservativa inställning och inriktning kan komma ifråga som kandidater. Detta gäller även parlamentsvalen. Den enstaka reformist som tar sig till valfinalen utgör aldrig något reellt hot mot den styrande och rådande hårdföra och konservativa eliten.

Väljare firar valet av Ebrahim Raisi till Irans president 19 juni i år. Foto: Arash Khamooshi Polaris/TT

Magnus Norell analyserar det iranska valresultatet

Valet i Iran allt annat än demokratiskt

Det var ett historiskt ögonblick när Sveriges riksdag för första gången förklarade att den saknar förtroende för statsministern.

För första gången i Sverige har riksdagen förklarat att den saknar förtroende för statsministern. Voteringen resulterade i att en tydlig majoritet, 181 ledamöter, röstade för misstroende. Vad händer nu?

Statsminister Stefan Löfven (S) vid misstroendeomröstningen. Foto: Claudio Bresciani, TT.

Passa på att fira i midsommar för snart lär allt bli som vanligt igen, skriver Per Gudmundson.

Gudmundson: Äntligen röstades Stefan Löfven ner

Klockan 10 i dag röstar riksdagen om statsminister Stefan Löfven (S). Vänsterpartiet vidhöll så sent som på söndagen att förtroende saknas. Det reser frågor om varför V över huvud taget släppte fram regeringen från början.

Ursäkta frågan, men finns det ett förslag eller inte? Socialdemokraterna använder ju huvudsakligen två argument för att förklara varför Vänsterpartiets hot om misstroende är omotiverat.

Statsminister Stefan Löfven (S) tillsammans med stödet Annie Lööf (C) vid söndagens försök att blidka Vänsterpartiet. Foto: Lars Schröder, TT.

Gudmundson: Men jag blir nyfiken på Jonas Sjöstedts ”papper ni aldrig kommer att få se”. Finns det?

En sak tycks säker – förtroendet finns inte

För 30 år sedan valdes Boris Jeltsin till president i Rysslands första fria val. Men i stället för ett demokratiskt uppvaknande kom Vladimir Putin. Det borde lära oss en läxa, skriver ledarsidans kolumnist Elisabeth Braw, säkerhetspolitisk expert.

I dagarna är det 30 år sedan en viss Boris Jeltsin blev vald till president i Rysslands första fria och demokratiska val. Då tyckte vi i Väst att det var fantastiskt att en energisk omdanare hade vunnit över sin trötta, traditionellt kommunistiske konkurrent. Snart kom det dock att visa sig att Jeltsin omdanade sitt land för snabbt. Därför har vi sedan 1999 Vladimir Putin. Det borde lära oss en läxa när det gäller att göra om andra länder.

President Boris Jeltsin i möte med den då inte fullt så kände chefen för säkerhetstjänsten FSB, Vladimir Putin. Foto: TASS/TT.

Elisabeth Braw: Det borde lära oss en läxa när det gäller att göra om andra länder.

Chockterapin med Jeltsin banade väg för Putin

En ny granskning från Riksrevisionen kritiserar polisens information till brottsoffer. Nima Sanandaji går igenom polisens förtroendesiffror i olika grupper och konstaterar de är lägst bland brottsoffer födda i Sverige till utrikesfödda föräldrar. Och att staten sviker en central uppgift.

I mina senaste två krönikor har jag skrivit om brottsoffrens syn på polisens arbete. I denna text kommer jag att analysera hur olika grupper av brottsoffer upplever polisens arbete. Det framträdande mönstret är att de brottsoffer som är barn till migranter har den minst positiva erfarenheten av polisen. Det är inte bland de utrikes födda som den minst positiva bilden finns, utan bland brottsoffer som är födda i Sverige av utrikes födda föräldrar.

Förtroendet för polisen minskar bland brottsoffer. Foto: Johan Nilsson/TT

Brottsoffer som är barn till migranter har den minst positiva erfarenheten av polisen.

Nima Sanandaji: Brottsoffer med invandrarbakgrund har lägst förtroende för polis

Kan en civilisation tröttna och avveckla sig själv? Det frågar Bulletins opinionschef – och även nye chefen för ledarredaktionen – Dan Korn.

Kan det vara så att en civilisation, en stat eller en kultur kan drabbas av uttröttning och att den då börjar avveckla sig själv? Den brittiske konsthistorikern Kenneth Clark menade att en lika stor fiende mot civilisationer som krig eller sjukdomar var hopplösheten. När civilisationen mist tron på sig själv, därför att den blivit för tråkig, vill dess egna invånare att den går under, för då händer det i varje fall något spännande.

Kenneth Clark varnade för hopplösheten. Hans tv-serie Civilisation (1969) streamas på BBC. Foto: BBC.

Dan Korn: När samhället går sönder händer det i varje fall något spännande.

En civilisation som tröttnat på sig själv

Unga med utrikesfödda föräldrar är nyckeln till en fungerande integration och deras förtroende för polisen är en kritisk faktor. Nima Sanandaji går vidare med sin genomgång av alarmerande förtroendesiffror och riktar en uppmaning till politiker och polis: Gör om, gör rätt!

Mina tidigare krönikor har lyft problemet med att många brottsoffer inte har en positiv upplevelse av polisens bemötande. Det är något som uppmärksammats av Riksrevisionen, som i <a href="https://www.riksrevisionen.se/om-riksrevisionen/kommunikation-och-media/nyhetsarkiv/2021-06-15-brister-i-polismyndighetens-arbete-med-information-till-personer-som-utsatts-for-brott.html" target="_blank" rel="noopener">en ny granskning</a> visat på flera problem med Polismyndighetens interaktion med brottsoffer. Myndigheten slår fast att det finns en miljon brottsoffer i Sverige som anmäler brott till polisen varje år. Men bemötandet som de får är inte alltid det bästa, framför allt inte sett till informationen som polisen delar med sig.

Polis och politiker måsta ta brottsoffrens sjunkande förtroende på allvar för integrationens skull.