Imorgon kommer det att kännas tomt runt många julbord och det kommer att vara tomt i kyrkornas bänkrader. Ledarsidan tar inte julledigt utan kommer under morgondagen att publicera två texter om gemenskap, med två olika, men inte oförenliga, perspektiv.&nbsp;

Under normala omständigheter hade vi kanske firat gårdagens lansering med tårta på redaktionen. Men det var länge sedan omständigheterna var normala. Det har varit ett år med tomma kontor och universitet; tomma fotbollsläktare och tomma konsertlokaler. Imorgon kommer det att kännas tomt runt många julbord och det kommer att vara tomt i kyrkornas bänkrader.&nbsp;

Boscanin: Imorgon kommer det att kännas tomt runt många julbord och det kommer att vara tomt i kyrkornas bänkrader. 

Ledarsidan önskar god jul!

<h4>Att med förnumstig ton påpeka att strängare straff inte löser brottslighetens grundläggande orsaker, är som att invända mot brandkårens släckningsarbete för att det inte förebygger nya eldsvådor, menar krönikören och kriminologen Fredrik Kärrholm. “Det räcker inte med marginella justeringar i det befintliga systemet”, skriver han.&nbsp;</h4>

KRÖNIKA.&nbsp;I takt med att allt fler drabbas av det grova våldet, hävdar allt färre att längre fängelsestraff bara är populism. Sedan 2011 har 46 personer, utan inblandning i kriminella konflikter, dött eller skadats i sprängdåd och skottlossningar, enligt en inventering av kriminologen Joakim Sturup. Åtta av dem har varit barn under 15 år.&nbsp;

Antalet sprängdåd i Sverige håller sig alltjämt bland de högsta i EU. Foto: Johan Nilsson/TT

Strängare fängelsestraff hjälper – men motståndet är seglivat, menar krönikören Fredrik Kärrholm.  

Kärrholm: Behovet av straffskärpning är gravt underskattat

<h4>Det är dags för en bred politisk överenskommelse om migrationen. Men frågan är om det finns tillräckligt många vuxna i rummet. Det skriver Lars Leijonborg, partiledare för Folkpartiet 1997-2007 och utbildningsminister 2006-2007, i sin första krönika för Bulletin.</h4>

KRÖNIKA. Under många år fanns en pakt mellan socialdemokrater och moderater i migrationspolitiken. Vi liberaler tyckte ofta att den medförde hjärtlösa utvisningar. Men när den så småningom upplöstes fick det också andra, från mina utgångspunkter olyckliga konsekvenser. Det gav utrymme för Sverigedemokraterna att växa kraftigt. Det försenade förmodligen också den omläggning av migrationspolitiken som kom hösten 2015, men som borde kommit tidigare.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Centerpartiets ledare Annie Lööf 10/9. Foto: Claudio Bresciani / TT

FP konstaterade redan 2002 att liberal invandring inte skulle fungera utan en förändrad politik för integration. Den förändringen kom inte.

Migration: Så blir en uppgörelse möjlig

Sverige skulle drabbas mildare av den andra vågen än andra länder, eftersom vi skulle ha utbredd immunitet – så hette det i alla fall länge från Folkhälsomyndigheten och ansvariga politiker. Men så blev det inte. Idén om den uteblivna andra vågen speglar i själva verket ett psykologiskt behov av att göra Sveriges höga dödssiffror "meningsfull", skriver läkaren Benjamin Kalischer Wellander.&nbsp;

KRÖNIKA. ”Hur många platser har ni, kan ni ta emot några fler på intermediärvården? Vi har snart helt slut på platser och jag får inte skicka någon till andra sjukhus i stan. Vi måste hjälpas åt för att klara natten”.&nbsp;

Skylt med anvisningar "Rum för avsked- endast bokade besök" utanför fältsjukhuset i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö. Foto: Anders Wiklund / TT 

Sveriges höga dödssiffror skulle bli "meningsfulla" genom en utebliven andra våg, skriver läkaren Benjamin Kalischer Wellander. 

En utebliven andra våg skulle ge dödstalen mening

<h4>Man kan undra hur det skulle ha låtit om SvD hade lanserats i dag. ”AVSLÖJANDE: Bankiren Thiel bakom hemligt högerprojekt – ska driva kulturkamp med Heidenstam”.</h4>

Det hade tisslats och tasslats under något år i huvudstaden om att en ny tidning var på gång. Den skulle visst heta Sverige.

Per Gudmundson: Varför starta en tidning? Spekulationerna har varit många om Bulletin.

AVSLÖJANDE: Bankir bakom hemligt högerprojekt

Den inkompetens som regeringen hittills har visat kring hanteringen av corona-epidemin i vårt land ägnar inte att förvåna den som är någorlunda politiskt härdad. Ty när senast lyckades denna regering hantera någon kritisk politisk fråga, än mindre en politisk kris, på ett någorlunda hyggligt sätt?

Under såväl förvirrade som förvirrande former tog för någon vecka sedan regeringen Löfven över kommandot kring åtgärder för bekämpande av corona-epidemin. Dess expertinstitution, Folkhälsomyndigheten (FHM), som regeringen hela tiden skjutit framför sig angående vad som skulle anstaltas, degraderades till remissinstans.&nbsp;

Gür: När senast lyckades denna regering hantera någon kritisk politisk fråga, än mindre en politisk kris, på ett någorlunda hyggligt sätt?

Inget förvånar om regeringen Löfven

Sverige har 8 167 döda, när grannländerna bara har bråkdelar. Det beror inte på att vi saknar lagstiftning. Skillnaden ligger inte i möjligheterna till undantagstillstånd eller i äldreomsorgens organisation. Skillnaden beror på regeringen.

Samma dag som Sverige passerade sammanlagt 8 000 döda med covid-19 kallade regeringen till extrainsatt pressträff. ”Utvecklingen går fort. Situationen kräver att regering och myndigheter är fortsatt redo att fatta nödvändiga beslut för att rädda liv och hälsa” sade statsminister Stefan Löfven (S). Vid sin sida hade han inrikesminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S).

Socialminister Lena Hallengren (S), statsminister Stefan Löfven (S) och inrikesminister Mikael Damberg (S) vid dagens presskonferens.
Foto: Jonas Ekströmer, TT.

Gudmundson: Anledningen till att Sverige har 8 167 döda, när grannländerna bara har bråkdelar, är inte att vi saknar lagar.

Över åtta tusen döda – men regeringen skyller på dålig lagstiftning 

<h4>I höstas samlades två&nbsp;kriminella gäng för förhandlingar på Posthotellet i Göteborg. När de lämnade hotellet var deras konflikt löst, och våldsspiralen hejdad. Klanjustis är ofta både snabbare och effektivare än svenskt rättsväsende. Att sådan konfliktlösning har blivit en konkurrent till rättsstaten är inget att förvånas över, skriver författaren Per Brinkemo.</h4>

KRÖNIKA. Svensk juridik är inte universell. Människor löser konflikter på olika sätt världen över.&nbsp;

Inom klanjuridiken är ingen enskild individ ensamt juridiskt ansvarig, utan brottslingens hela kollektiv, skriver författaren Per Brinkemo. Foto: Jessica Gow/ TT

Att parallella rättssystem har blivit en konkurrent till rättsstaten är inget att förvånas över, skriver författaren Per Brinkemo.

Brinkemo: Därför är klanrättvisan steget före staten

Socioekonomiska förklaringar till brott är populära hos vänstern, men det behövs kraftfullare insatser än omfördelning av pengar för att stoppa unga från att bli brottslingar. Ungdomarna blir inte helylle av fler projekt, bidrag eller lama ursäkter, utan behöver i stället rejäl uppfostran i skillnaden mellan rätt och fel.

KRÖNIKA. Jag reagerade starkt när jag läste i Brottsförebyggande rådets <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html">undersökning</a> av niondeklassare att var femte kille tyckte att det är okej att en kompis snor grejer i en affär. Hur sjutton är man uppfostrad om man anser det vara helt i sin ordning att stjäla? Får de inte dåligt samvete?&nbsp;

Samvete är bästa skyddet mot brotts­lighet. Socioekonomiska förkla­ringar till brott är populära hos vänstern, men kraftfullare insatser behövs.

Carolin Dahlman: God moral skyddar oss mot gangstervåld

Osund maktutövning och krav på underdånighet har tvingats till reträtt till förmån för större frihet hos individen. Men denna förskjutning har gått för långt, menar författaren Anna-Karin Wyndhamn i en krönika. “Frågan är om inte barnet ändå åkte ut med badvattnet när det slutar i en föräldraroll som är så utslätad att man inte förmår att stå fast vid ett nej eller hålla på en åldersgräns”, skriver hon.&nbsp;

Läraren är sidsteppad och föräldern förmår inte längre sätta gränser, skriver Anna-Karin Wyndhamn