Det uppfattades länge, och fortfarande, som provocerande att sätta ord på ”det svenska”. Idén om kulturella skillnader ansågs kunna leda till exkludering av den som hade flyttat till Sverige och inte ingick i samma språk och kulturella sfär. Men hur ska man kunna integreras om inte ens mottagarfolket känner till sin egen kultur? skriver Per Brinkemo.&nbsp;

KRÖNIKA. En gång i tiden fanns det inget större behov av att tala om svensk kultur. Sverige var i ett internationellt perspektiv ett osannolikt homogent land. Varför sätta ord på det självklara? Varför sätta ord på tysta överenskommelser som vuxit fram genom årtionden, för att inte säga århundraden. Alla visste vad som gällde, även om det kunde finnas vissa lokala skillnader i tanke- och levnadsmönster.&nbsp;

Integration av invandrare i Sverige förutsätter att vi förstår oss själva. Det duger inte att påstå att vi inte har någon kultur.

Per Brinkemo: Vi måste våga se det svenska

Å ena sidan kvinnans rätt till sin kropp och hälsa. Å andra sidan det ofödda, blivande barnets, rätt till liv. Oavsett var man landar i frågan går det inte att förneka att det finns goda argument för respektive hållning.

Den som påstår att det inte finns någon åsiktskorridor i Sverige har förmodligen aldrig haft någon åsikt som svävat utanför den. Det senaste exemplet på den klaustrofobiska inrättningens förekomst rör nyheten om Kristdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Sarah Havneraas historia inom flera abortkritiska organisationer (DN 25/1). Att KD sedan decennier står bakom svensk abortlagstiftning och inte heller driver för en förändrad aborträtt tycks däremot, märkligt nog, sakna betydelse.&nbsp;

Teodorescu Måwe: Abortfrågan är genuint komplicerad också för den som, likt undertecknad, anser att aborträtten är en viktig seger.

Abortfrågan gör sig bäst utanför åsiktskorridoren

Det vi behöver är en mindre ensidig och mer ödmjuk medkännande liberalism, som begriper sig bättre på människans behov av både individuell frihet och gemenskap.

Liberalismens framtid verkade lovande för trettio år sedan. Kalla kriget var slut och Berlinmurens fall ledde till kommunistregimernas sammanbrott i Östeuropa. Runt om i världen kollapsade såväl höger- som vänsterdiktaturerna och demokratin upplevde en makalös expansion i det som Samuel Huntington kallade ”demokratiseringens tredje våg”. Marknadsekonomin bredde ut sig även i kommunistländer som Kina och Vietnam, och de nationer som öppnade sig för globaliseringens impulser verkade gå en lysande tid till mötes.

Rojas: Vi behöver en mindre ensidig och mer ödmjuk liberalism, som ser människans behov av både individuell frihet och gemenskap.

Liberalismens kris beror på att vi blundade

Den legendariska boken om socialdemokratin av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren kom ut i ny upplaga förra året – i vad som har kallats en ”nyutgåva för 2020-talet”. Men är det samma bok? Mycket är förändrat, till exempel hyllningen av det sovjetiska ekonomiska systemet, konstaterar Lars Leijonborg.&nbsp;

KRÖNIKA. Boken ”Vad är socialdemokrati?” (Tiden) av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren kom ut i en ny, omarbetad upplaga förra året. Tidpunkten att reda ut titelns fråga kan tyckas väl vald, med tanke på att partiet ena perioden förvaltar Jonas Sjöstedts socialism och den andra Annie Lööfs nyliberalism, till synes utan förlägenhet.

Ingvar Carlsson och Lars Leijonborg. Foto: Leif R Jansson / TT och Jurek Holzer / SvD / TT. 

Hur kunde man 1983 påstå att Sovjet hade hög BNP? Lars Leijonborg läser om en klassiker av Ingvar Carlsson och Anne-Marie Lindgren.

Leijonborg: När Ingvar Carlsson lyfte fram ”materiellt välstånd” i Sovjet

Den nu häktade rapparen har haft alla möjligheter att bygga sig ett hederligt liv i generösa Sverige. Det är inte synd om honom. Han är ingen stackare.&nbsp;

KRÖNIKA. Gangsterrap som Yasins ”är vår tids arbetarlitteratur”, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.gp.se/kultur/kultur/gangsterrap-är-vår-tids-arbetarlitteratur-1.39755442">skrev</a> Jenny Högström på Göteborgs-Postens kultursida nyligen. Enligt henne skriver han och andra rappare ”om gatan med sorglig underton” och ”beskriver arbetsvillkoren för dem som samhället inte har något annat eller bättre att erbjuda”.

Ingen svensk har skäl att skylla på att man inte fick nog från samhället i ett land som vårt.

Dahlman: Yasin är inget offer 

En 3-årig flicka och hennes 14-åriga halvsyster har omhändertagits av socialkontoret i Halmstad. Man befarar att mamman ska ta barnen till krigszonen i Syrien. Pappan dog i jihad för Islamiska staten.

En 14-årig flicka och hennes 3-åriga halvsyster omhändertas med stöd av LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Anledningen är att man befarar att mamman, född 1972 och bosatt i Halmstad, ska återvända med barnen till Islamiska Staten och krigszonen i Syrien. Domen föll i förvaltningsrätten i Göteborg i tisdags.

Lägret al Hol i Syrien, där IS-jihadisters familjer hålls internerade. Den nu aktuella Halmstadfamiljen har enligt uppgifter i domen suttit där. Foto: Baderkhan Ahmad, AP/TT.

Gudmundson: SÄPO säger att mamman ingått i jihadnätverk sedan början av 2000-talet.

Barn till IS-jihadister i Halmstad omhändertagna enligt LVU

Sveriges pandemistrategi är som skräddarsydd för att passa överklassen och stora segment av medelklassen. De som har arbeten som kan utföras hemifrån och som bor stort nog för att inte förlora förståndet av att hålla sig hemma länge och mycket, de har gagnats av den svenska strategin.

Kanske bor de i villa eller äger en sommarstuga som komplement till den rymliga innerstadslägenheten. Nu och då – inte så ofta, för samvetets skull, men inemellan – har de kunnat njuta av att kvarterskrogen trots allt håller öppet. Det har rentav känts som en välgärning att gå dit, för krögarens och de anställdas skull, inte sant? Relativt enkelt har de kunnat skydda sig relativt bra, utan att göra alltför stora uppoffringar.

Busschaufförer och butikspersonal är mer utsatta för smitta än konsulter och ledarskribenter.

Vaccinera Rinkeby före Östermalm

Kampen om Liberalernas gunst fick C-kvinnornas ordförande att ta till extremt stora ord. Om L väljer Kristersson i stället för Löfven är vi tydligen på väg mot 30-talets vidrigheter? Hjälp ­– hur lågt kan man sjunka för att behålla makten?&nbsp;

KRÖNIKA. På onsdagen – med anledning av Förintelsens minnesdag – skrev Centerkvinnornas förbundsordförande Sofia Jarl en <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.altinget.se/rikspolitik/artikel/centerkvinnorna-liberalerna-staa-paa-godhetens-sida?fbclid=IwAR0avsCoXeEZx54A0ZLjswE18ngn6H3NPs9xEODqoHvBDjZgMBV0WORV9Is">debattartikel</a> där hon bad Liberalerna ”stå på godhetens sida”. Hon skrev: ”Vi måste våga ta ställning för friheten. Liberala demokratiska värderingar kan inte kompromissas bort”.

Förintelsens minnesdag utnyttjades på ett fult sätt för att varna för att släppa fram en borgerlig regering.

Vidrigt att använda Förintelsen som slagträ i inrikespolitisk debatt

Är det svenska valsystemet hotat? Nej. Men det finns brister. 2020 års valutredning vill åtgärda några av dem, med smärre ändringar i vallagen. Fast det mesta av jobbet måste vi göra själva.

Folk frågar mig ibland vad jag röstar på. Jag svarar aldrig. Inte ens min familj vet.

Statsminister Stefan Löfven i valet 2019. Foto: Erik Simander, TT.

Gudmundson: Det är ingen bagatell om pappa är med och tittar 'så att det blir rätt'.

Sätt stopp för familjeröstning

Förintelsen är inte ett inrikespolitiskt slagträ. Ändå fick vi på själva Förintelsens minnesdag en debatt där nazismens förbrytelser användes i simpla politiska syften. Det är respektlöst mot offren, skriver Bulletins politiska chefredaktör Alice Teodorescu Måwe.

Inte ens på minnesdagen av Förintelsen kunde relativiseringarna av historiens värsta massmord läggas på opportunismens hylla. Det är cyniskt och en skymf mot de överlevande och deras barn och barnbarn, som inte sällan fått bära sorgen i arv, att reduceras till slagträn i den inrikespolitiska debatten.

Teodorescu Måwe: Förintelsen är inte ett inrikespolitiskt slagträ. Att använda nazismens brott i egna politiska syften är respektlöst mot offren.