I december började Jesper Lagerbäck, en manager på rederikoncernen Wallenius Wilhelmsen i Auckland, Nya Zeeland, kolla upp de praktiska bitarna med att flytta hem till Sverige. Efter att ha bott utomlands i tretton år var tankarna om att återvända hem inte nya, men faderskap och en mamma med långt gången neurologisk sjukdom hade gjort dem mer påträngande. 

De svar han fick från Migrationsverket chockade honom. Eftersom hans fru kommer från Japan skulle Jesper Lagerbäck vara tvungen att flytta i förväg, antingen med eller utan barnen, och först när ansökningen för frun beviljats skulle de kunna återförenas. Det tar vanligtvis omkring ett år.

– Först tänkte jag: ”såhär kan väl inte systemet vara”, säger han.

– Sedan blev jag besviken, arg och ledsen. Det som är så sjukt är att jag skulle kunna flytta i stort sett vart som helst i världen med min familj, men inte hem.

År 2016 klubbade S, MP, M och SD igenom en tillfällig utlänningslag för att begränsa asylinvandringen. Bland annat innebar den striktare krav för familjeåterföreningar. Anhöriga i Sverige måste kunna uppvisa att de kan försörja de nyanlända och erbjuda dem rimlig bostad. Detta har däremot inte bara påverkat asylsökande utan alla svenskar som är gifta med personer från länder utanför EU. 

Många känner sig svikna av landet de fötts, vuxit upp och gått i skolan i.

Även så kallade ”utlandssvenskar” som vill återvända har därför tvingats skriva sig i Sverige, sätta upp hem och inkomst innan de har kunnat ansöka om uppehållstillstånd åt sin partner. Det har fått ett resultat som bland annat syns i bittra kommentarer på sociala medier samt i en namninsamling mot lagen, där många skriver att de har valt att inte återvända.

Ny lag på gång

Cecilia Borglin, generalsekreterare för intresseorganisationen Svenskar i Världen, vittnar om stor frustration bland deras medlemmar. 

– Många känner sig svikna av landet de fötts, vuxit upp och gått i skolan i, säger hon.

I en kartläggning av organisationen fanns det 660 000 svenskar utomlands år 2015.

– Det är omöjligt att säga hur många som drabbats av den här situationen, säger Cecilia Borglin. Men det är i stor utsträckning personer som skulle återvända till Sverige med erfarenhet som svenska företag skriker efter.

Jag tror inte att Morgan Johansson har levt separerad från sin familj i ett år eller längre, på en helt annan kontinent.

Den tillfälliga utlänningslagen ska ersättas av en ny, permanent lag den 20 juli. Migrationskommittén har föreslagit att försörjningskravet för utlandssvenskar då ska slopas. Migrationsminister Morgan Johansson säger också i en intervju med Sveriges Radio att han ska göra vad han kan för att korta handläggningstiderna. Cecilia Borglin anser däremot inte att det är tillräckligt.

– Jag tror inte att Morgan Johansson har levt separerad från sin familj i ett år eller längre, på en helt annan kontinent, säger hon. Vi vill se att man ska kunna ansöka om uppehållstillstånd och bo i Sverige under processen så att familjer inte splittras. Dessutom bör utlandssvenskar räknas som en egen ansökningskategori.

Tuffare än i grannländerna

Efter kommunikation med migrationsmyndigheterna i Finland, Norge och Danmark erfar Bulletin att inget av de länderna har regler som innebär separation för de medborgare som vill återvända med utländska makar. Samtliga grannländer accepterar också ansökningar från personer som redan befinner sig inom landets gränser. Och handläggningstiderna är betydligt kortare. I Norge tar det normalt 9 månader, i Finland 6-9 månader, i Danmark max 7 månader, medan Sverige uppger mellan 11 och 15 månader. Försörjningskrav eller liknande existerar i samtliga länder, men i mildare form än i Sverige, samt med uttryckliga undantag. I Danmark får man till exempel dispens med att uppvisa eget boende om man nyligen flyttat tillbaks till landet.

Det känns som att det vore lättare att jag blir nyzeeländsk medborgare, säger upp mitt svenska medborgarskap och sedan bara söker arbetsvisum.

Jesper Lagerbäck har vänt och vridit på alla tänkbara trådar för att kunna komma hem utan att behöva skiljas från sin fru och sina barn. Han har frågat sina föräldrar om de kan tänka sig att skriva över sin lägenhet på honom som bevis på eget boende. Han har övervägt att frun skulle följa med och hoppas få ett undantag då hon väl är på plats – vilket skulle kunna ha stöd i barnkonventionen, som Sverige nyligen ratificerade.

– Men risken är att hon ombeds söka från sitt hemland, och så rivs våra liv upp där istället, säger han.

Otydligheten, svårigheten att planera sin framtid och den ojämlika behandlingen gör att flytten ter sig alltmer omöjlig.

– Flyktingar har rätt att stanna i Sverige medan deras asylskäl prövas, men inte partners till svenska medborgare. Det känns som att det vore lättare att jag blir nyzeeländsk medborgare, säger upp mitt svenska medborgarskap och sedan bara söker arbetsvisum. Då skulle jag kunna söka uppehållstillstånd för hela familjen och få ärendet prövat före flytt.

Asylfrågan går först

Martin Orler är advokat på Juristhuset, en advokatbyrå i Stockholm, och har handhaft ärenden åt utlandssvenskar i liknande situationer. Han säger att det sällan går att ge rådgivning som gör klienterna nöjda, eftersom processen är så långdragen och besluten ofta oförutsägbara.

– Jag tycker inte det är rimligt rättsligt, säger han. Lagstiftningen är ibland helt obegriplig och Migrationsverkets beslut kan te sig helt godtyckliga. Folk flyttar och rör på sig mer än tidigare, lagstiftningen har inte hängt med i hur folk lever nuförtiden.

De flesta verkar överens om att utlandssvenskar inte har funnits i åtanke vid lagstiftningen utan att de blivit oskyldiga offer. Cecilia Borglin menar att diskussionen sitter kvar där än.

– Nästan allt handlar om asylfrågan, vilket ju är ett superpolariserat ämne, säger hon.

– Finns det de som känner att flyktingar prioriteras före svenska medborgare?

– O ja, den här lagen har skapat väldigt dålig stämning. Man kan ibland till och med se hur det bidrar till rasistiska strömningar.

Cecilia Borglin säger att andra organisationer naturligtvis ska strida för att deras kärnfrågor värnas i den nya lagen, men hon kommer också att fortsätta att stå upp för utlandssvenskarna.

– Morgan Johansson pratar nu om att hela målet med den nya lagen är att den ska vara human, rättssäker och effektiv. Men enligt oss finns det lite att bevisa innan de kan bocka för de punkterna.

Problemet är känt sedan länge

Situationen är knappast någon överraskning för regeringen. Migrationsverket påtalade att utlandssvenskar skulle drabbas innan lagen klubbades igenom samt då lagen förlängdes år 2019. Men det ledde inte till några ändringar. Morgan Johansson, som var migrationsminister även 2016, återkommer inte med något svar på Bulletins fråga om detta, men hans pressekreterare Adriana Haxhimustafa skriver i ett meddelande:

”Dessa frågor som du lyfter är något som migrationskommittén försöker komma till rätta med, detta är även angeläget för regeringen. Vi återkommer gärna med mer detaljerade svar när lagen är på plats.”

Jesper Lagerbäck slås av kontrasterna mot Nya Zeeland där han bott sedan slutet av 2015.

– Här handlar migrationspolitiken till stor del om vad landet kan tjäna på invandrare, säger han. Själv har jag hittills bara kostat Sverige pengar. Nu är jag redo att åka hem och jobba och betala skatt och så går det inte.

Hans råd till dagens unga som vill ut och studera eller jobba på andra kontinenter är enkelt.

– Åk inte. Risken är att du blir kär.

TEXT: Per Liljas

Fotnot: Artikelförfattaren lärde känna Jesper Lagerbäck under den tid de båda var bosatta i Nya Zeeland.

RÄTTELSE: I en tidigare version stod det felaktigt att Svenskar i Världen låg bakom namninsamlingen mot den tillfälliga lagen.