Svenska Kraftnät delade den 1 november 2011 in landet i fyra olika elområden från norra till södra Sverige. I år har prisnivåerna mellan landsdelarna ökat och EON:s kunder betalade markant mer än tidigare år, visar deras statistik.
Sverige är indelat i elområdena Luleå (SE1), Sundsvall (SE2), Stockholm (SE3) och Malmö (SE4).
I södra Sverige finns det flest elanvändare och i norra Sverige genereras det vanligtvis ett överskott på el, vilket reflekteras i prisnivåerna. Det innebär även att mycket el transporteras från norra Sverige längre söderut, skriver Energimarknadsbyrån.
Dubbelt så högt jämfört med i fjol
För samtliga elområden i Sverige har medelpriserna per kWh varit dubbelt så höga om man jämför de två första kvartalen 2021 med föregående år, visar EON:s statistik.
I juni månad 2021 var kostnaden per kWh cirka 100 öre i Malmö, vilket kan jämföras med Sundsvall och Luleå som låg på cirka 50 öre. För Malmö innebär det en ökning på cirka 60 öre/kWh jämfört med fjolårets priser i juni. För de båda nordliga regionerna innebär det en liknande ökning på ungefär 30 öre/kWh jämfört med fjolåret.
Vattenfall förväntar sig att elprisskillnaderna håller i sig över sommaren, eftersom de är kopplade till den begränsade överföringskapaciteten i Sverige. Under vissa dygn (23 juni) har spotpriserna varit 60 öre/kWh högre i Luleå (SE1) jämfört med Malmö (SE4).
Faktorer som kan påverka elpriset
De höga priserna kan bland annat förklaras av det varma och torra vädret, mindre blåst, kärnkraftsrevisioner samt generella ökningar i bränslepriser på internationell nivå, uppger Vattenfall.
De rapporterar även att vindkraften har producerat lägre än förväntat under juni månad. Även kärnkraften har varit inne i sin årliga revision som vanligtvis sker under sommaren eftersom energibehovet brukar vara lägre då. Oljan nådde sin högsta prisnivå på tre år och kolpriserna nådde sin högsta prisnivå sedan 2011, rapporterar Vattenfall.
Ringhals 1 stängdes ner vid årsskiftet
Vid årskiftet 2020/21 togs reaktor 1 vid Ringhals kärnkraftverk ur drift. I samband med nedstängningen ställde riksdagsledamoten Lars Hjälmered (M) den 20 november 2020 en skriftlig fråga till energiminister Anders Ygeman (S) om den svenska elförsörjningen.
”Den svenska elförsörjningen och vårt elsystem är mycket sårbart utan kärnkraften. Svenska kraftnät bedömer att balansen mellan tillgång och efterfrågan på el kommer att försämras under de närmaste åren. Den främsta orsaken till detta är nedstängningen av Ringhals reaktorer”, skriver Hjälmered.
”Vilka konsekvenser anser regeringen att stängningen av Ringhals 1 kommer ha på det svenska elsystemet och på Sveriges möjligheter att nå klimatmålet?” frågar Hjälmered.
”Sverige ska även fortsättningsvis ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser”, svarar Ygeman.
”Sveriges kraftbalans har blivit mer ansträngd de senaste åren, men Sverige har stor kapacitet på elförbindelserna till grannländer och Affärsverket svenska kraftnät (Svk) bedömer att risken för effektbrist är liten, även på längre sikt”, fortsätter Ygeman.
