Invandring har gjort Sverige rikare, men få vågar diskutera vad som krävs för att landet ska förbli sig själv. Sverige är summan av generationers demokrati, rättsstat och jämställdhet – värden som måste vara gemensamma för alla som bor här, skriver Paul Holmgren.

Jag älskar invandringens möjlighet. En människa som kommer till Sverige, finner trygghet, bygger ett liv, arbetar, skapar ett företag, bildar familj och blir en del av vårt samhälle kan göra både sitt eget liv och Sverige rikare. Det finns också något djupt mänskligt i att ett välmående land kan erbjuda skydd åt människor som flyr från förföljelse och krig. För mig börjar därför denna diskussion med en positiv utgångspunkt: människor som vill bli en del av Team Sverige är välkomna.

Foto: Privat/W.carter, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

En gemensam värdegrund – inte ursprung eller religion – avgör om integrationen lyckas

Holmgren: Vi öppnade Sverige för världen – men vem försvarar rätten att förbli Sverige?

Fyra scener från valrörelsen får Mohamed Saad Khiralla att varna: krafter med kopplingar till islamistiska strömningar mobiliserar arabisktalande väljare, och svensk demokrati riskerar att urholkas inifrån.

Det är både självklart och logiskt, anser jag, att man dessa dagar bör lyssna på och ta till sig vad människor som har levt med och bevittnat hur demokratier har gått under i sina ursprungsländer har att säga. Kanske kan deras erfarenheter, mitt i den överhängande fara som hotar den etablerade svenska demokratin, särskilt efter det allmänna val som hölls den 13 september, vara av största betydelse.

Mohamed Saad Khiralla när han röstade i valet. Han skriver att svensk demokrati riskerar att urholkas inifrån av krafter med kopplingar till islamistiska strömningar. Foto: Privat

Islamistiskt influerade krafter mobiliserar arabisktalande väljare och riskerar att undergräva svensk demokrati inifrån

Saad Khiralla: Fyra scener som varnar för svensk demokratis fall

Vänsterpartiet har gjort anmärkningsvärda framgångar i flera utsatta områden. Redan åtta månader före valet beskrev jag i Fokus hur klan- och nätverksbaserad mobilisering kan utnyttja svagheter i det svenska politiska systemet. Valresultatet bevisar inte att sådana strukturer ligger bakom V:s framgångar. Men nu måste vi undersöka vilka nätverk som mobiliserade väljarna – och hur. Det skriver Sameh Egyptson i Bulletin.

Efter valet 2026 framträder ett anmärkningsvärt mönster. Vänsterpartiet ökade betydligt mer i flera utsatta områden än nationellt. Enligt SVT:s genomgång har partiet ungefär fördubblat sitt stöd i delar av Rinkeby, Ronna och Rosengård. I Råslätt blev stödet omkring tre gånger så stort som 2022.

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiet, i Visby under Almedalsveckan 30 juni 2023. / Pressbild

Vänsterpartiet har bedrivit en ”medveten förortssatsning”  •  ”Jag varnade redan 2016” 

Egyptson: Vänsterpartiets valresultat aktualiserar min varning före valet

Trots en dramatisk och synnerligen jämn valnatt slutade det inte med den rödgröna storseger som medier och opinionsinstitut i åratal basunerat ut, skriver Torsten Sandström.

Tidöregeringen har under senaste fyra år agerat handfast i en tuff politisk verklighet. Målmedvetet har man betat av problem som de rödgröna skapat.

Gammelmedierna har basunerat ut en rödgrön valseger som aldrig blev av

Sandström: Tidö gjorde ett hyggligt val – gammelmedierna gigantiska förlorare

Valnatten bjöd på både bitterhet och hopp – ett historiskt uppsving för Vänsterpartiet, men samtidigt en imponerande återhämtning för Tidö. Ändå vägrar Marcus af Jochnick ge upp hoppet om ytterligare fyra år vid makten.

Vaknar upp till en något disig och gråmulen, men varm morgon på Lamai Beach. Med massor av känslor. Bitterhet, vemod, frustration. Men även hopp, stolthet och lite lättnad.

Vänstern marscherar fram, men Tidö kan ännu vända skutan

Af Jochnick: Hoppet lever trots en bitter valnatt

Valresultatet är fortfarande öppet sedan omkring 200 000 röster återstår att räkna, men om Tidösidan inte tar tillbaka de mandat som krävs väntar en komplicerad regeringsbildning – där en ren socialdemokratisk minoritetsregering kan bli det mest sannolika alternativet, skriver Paul Holmgren.

Det är min utgångspunkt efter ett av de jämnaste svenska valen på länge. Det preliminära resultatet ger Magdalena Anderssons sida 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, samtidigt som omkring 30 000 röster skiljer blocken åt. På onsdag räknas sena förtidsröster och utlandsröster, och den räkningen kan fortsätta in på torsdagen.

Foto: Privat/Fanni Uusitalo / Prime Minister’s Office Finland / European Parliament / CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Ett jämnt valresultat kan tvinga fram en socialdemokratisk minoritetsregering

Holmgren: Det är inte kört förrän det är kört

Åsa och Mårten Wikforss vill utesluta SD från demokratin – men bygger sin kritik på svepande jämförelser med auktoritära ledare utomlands, utan konkreta exempel från partiet, skriver Torsten Sandström.

Till det yttre är Åsa och Mårten Wikforss <a href="https://www.svd.se/a/3peKXA/asa-wikforss-marten-wikforss-faror-med-att-slira-kring-demokratibegreppet">debattartikel i SvD 7/9</a> en hyllning till demokratin. Rubriken lyder: ”Faror med att slira kring demokratibegreppet”. Texten vänder sig mot en tidigare text i SvD av två statsvetare som presenterat ett ytterst formellt begrepp för svensk demokrati. De pläderar i korthet för att det räcker med en allmän acceptans av ett gediget valförfarande.

Torsten Sandström riktar hård kritik mot Åsa och Mårten Wikforss demokratikritik av SD. Foto: Privat/SvD

Kritiken mot SD saknar konkreta exempel och speglar i stället en vänsterliberal verklighetsflykt

Sandström: Mediesveriges överstepräster

I Gambia pågår en strid om något större än en enskild lag. Den handlar om vem som ytterst äger en flickas kropp. Flickan själv? Hennes föräldrar? Religiösa ledare? Traditionen? Eller det samhälle som har till uppgift att skydda henne?, skriver Paul Holmgren.

FGM – Female Genital Mutilation – är ett ingrepp där kvinnans yttre könsorgan helt eller delvis avlägsnas eller skadas av andra än medicinska skäl. Den mildaste formen innebär ingrepp på klitoris. Andra former skär bort delar av blygdläpparna. Den grövsta – infibulation – förminskar vaginalöppningen och lämnar endast en liten öppning kvar. Konsekvenserna: svåra blödningar, infektioner, kronisk smärta, urin- och menstruationsproblem, sexuella svårigheter samt allvarliga komplikationer vid graviditet och förlossning.

Safiya Abukar Ali håller en upplysningssession mot kvinnlig könsstympning i lägret Walalah Biylooley i Somalia. Foto: AU UN IST PHOTO / David Mutua.

”Åldern på en föreställning avgör aldrig dess moraliska värde.”

Holmgren: Vem äger en flickas kropp?

I andra delen går Mohamed Saad Khiralla igenom ytterligare fyra hållpunkter – från bussbombningarna på 1990-talet till Abbas uteblivna svar på Olmerts fredsförslag 2008 och den palestinska myndighetens fortsatta stöd till anhöriga till dödade attackutövare. Slutsatsen: palestinierna förtjänar ingen egen stat, skriver Saad Khiralla.

Tror ((filistéerna)) verkligen på fred med Israel?

Israels premiärminister Ehud Olmert, USA:s president George W. Bush och den palestinske presidenten Mahmoud Abbas skakar hand efter Bushs tal vid Annapolis-konferensen den 27 november 2007. Foto: Wikimedia Commons

Khiralla fortsätter sin genomgång av hållpunkter och drar slutsatsen att palestinierna inte förtjänar en egen stat.

Saad Khiralla: Tror ((filistéerna)) verkligen på fred med Israel? Del 2

PISA-resultaten visar att auktoritära öststater med tydlig ordning, krav och betygssystem klår Sverige – och förklaringen handlar mer om skolkultur än om digital teknik, skriver Torsten Sandström.

Bara en hastig blick på de svenska PISA-resultaten från igår avslöjar en viktig förklaring (av flera). I toppen ligger nämligen tre östliga nationer med en auktoritär politisk ideologi. Dessutom nationer som allmänt sett ligger långt fram i den digitala utvecklingen. Vad säger detta?

Sandström menar att ordning och tydliga krav – inte digital teknik – förklarar de auktoritära östländernas PISA-framgångar. Foto: Privat/Pixabay

PISA-toppen visar att ordning och krav, inte digital teknik, är nyckeln till bättre skolresultat