På 1990-talet räckte Toblerone-affären för att stoppa Mona Sahlin. I dag tycks ribban ligga på golvet, och Magdalena Andersson måste stå till svars för laget hon vill ta till Rosenbad, skriver Paul Holmgren.

Det fanns en tid när en Toblerone kunde skaka svensk politik. Mona Sahlin föll 1995 – inte på en chokladbit, utan på omdöme, ansvar och förtroende. Hon stod i position att bli partiledare och möjlig statsminister. Affären blev politiskt förödande. Tre decennier senare är måttstocken generösare.

Foto: Privat/Bene Riobó, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Den som vill styra Sverige måste tåla granskning av hela sitt lag.

Holmgren: Magdalena Anderssons Dream Team tar form

Henrik Vinge har rätt om förorterna. Den som vill in ska få en dörr, den som vägrar får gå ut. Reaktionen på det beskedet visar att en del hellre vill ha renlärighet än ett land. Nationell gemenskap kräver inte biologiska band. Benedict Anderson visade att det fantastiska med nationalismen är just kulturellt föreställd gemenskap. Detta skriver Carl Eos.

I det senaste avsnittet av podden Sista måltiden sa Sverigedemokraternas vice partiledare att utanförskapsområdena kommer att finnas kvar i många decennier, och att ett parti som vill bli stort inte kan möta människorna där med förakt. Reaktionen från tuffhögern på X lät inte vänta på sig. Henrik Vinge var plötsligt som Fredrik Reinfeldt. Partiet hade blivit så mjukt och liberalt att det trodde att man kan tala med invandrare. Vad menade han egentligen? Att man ska tala med en somalier i stället för att visa förakt? Han sa inte det. Han sa att Sverige har en mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, att människor kommer att välja den framför den äldre, och att den som arbetar, följer reglerna och gör rätt för sig ska mötas av öppna möjligheter. Klanstrukturer, hederskultur och bidragsberoende ska inte accepteras. Det är den svenska kulturen som ska gälla i Sverige. Den som väljer den ska ha möjlighet att leva i landet. Jimmie Åkesson har sagt samma sak med en annan bild. I vårtalet 2025 talade han om två dörrar. Den som invandrat och befinner sig lagligt i Sverige har en dörr in i samhällsgemenskapen och en dörr ut ur landet. Inga bakdörrar. Inga genvägar. Den som vill öppna dörren in har möjligheten. Den som vägrar anpassa sig väljer dörren ut. Den som inte vill vara en del av Sverige ska återvända till sitt eget land. Men den som invandrat, befinner sig lagligt här och vill bli en del av landet ska ha den möjligheten.

Nationell gemenskap kräver inga biologiska band, enligt Carl Eos. Foto:  Mark König/Unsplash

Henrik Vinge har rätt om förorterna – nationell gemenskap kräver inga biologiska band

Eos: Begrav etno-nationalismen en gång för alla

Jag växte upp i Egypten med berättelsen om den 6 oktober som en mirakeldag. Femtio år senare skapade Hamas en ny oktoberberättelse. Vad händer med den politiska rationaliteten när seger inte bara mäts i territorium och överlevnad, utan också i tron på ett gudomligt löfte?

Den 7 oktober 2023 bröt Hamas och andra palestinska väpnade grupper igenom gränsen mellan Gaza och Israel. Det var sabbat och den judiska högtiden Simchat Torah. Omkring 1 200 människor dödades och 251 fördes bort som gisslan.

Okände soldatens monument i Kairo, där Anwar Sadat ligger begravd. Foto: Pressbild/Ovedc, CC BY-SA 4.0.

Vad räknade Hamas som seger? Svaret kan finnas i en religiös berättelse från 1973

Egyptson: Efter 6 och 7 oktober – kan tron skapa en 8 oktober?

Bilar brinner och butiker plundras när franska elever protesterar mot skolan. Men vilka står bakom våldet, och berättar svensk public service hela historien? Frankrikes utveckling kan säga något om vår egen framtid, skriver Paul Holmgren.

Hundratusentals människor är ute på Frankrikes gator. Kravallpolis möter maskerade grupper, bilar brinner, butiker plundras och offentliga miljöer slås sönder. Bakgrunden beskrivs som missnöje med den franska skolan: långa skoldagar, lärarbrist, stora klasser och bristande resurser. Det är också den berättelse som i stor utsträckning når svenska tittare.

Protesterna gäller skolan, men krafterna bakom våldet är betydligt större, menar Paul Holmgren. Foto: Privat/FreCha, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Våldet i Frankrike kan ge en försmak av Sveriges egen framtid

Holmgren: Studenter för bättre skolor – med plundring på schemat

Det krävdes inte mer än en fredagskväll i SVT:s flaggskepp På spåret för att den statsunderstödda historieskrivningen återigen skulle visa sitt rätta ansikte. I fredags fick vi nämligen veta att Karl Oskar och Kristina var ”flyktingar”, skriver Bitte Assarmo.

När Fredrik Lindström, i det folkkära På spåret, valde att kalla Karl Oskar och Kristina – symbolerna för den stora svenska utvandringen till Amerika – för ”flyktingar”, handlade det inte om en språklig felsägning. Det var ett medvetet politiskt grepp, en del av den ständigt pågående folkuppfostran som syftar till att omforma vårt kollektiva minne så att det passar dagens migrationspolitiska narrativ.

Bitte Assarmo. I bakgrunden SVT:s På spåret, där domaren Fredrik Lindström kallade 1800-talets utvandrare för flyktingar. Foto: Privat/Skärmdump SVT

Karl Oskar och Kristina flydde fattigdom, inte förföljelse – ändå kallas de flyktingar

Assarmo: När SVT skriver om historien följer AI:s algoritmer blint med i indoktrineringen

Alla människor har lika värde, men det gör inte alla handlingar och värderingar lika goda. När Centerpartiet talar om Sverigedemokraternas människosyn bör partiet förklara vad det menar, skriver Paul Holmgren.

Frågan låter nästan förbjuden. Svaret kommer reflexmässigt: självklart. Men frågan blir intressant först om vi stannar vid ordet värde och frågar vad vi egentligen menar. Vi talar om minst tre olika saker.

Vad menar Centerpartiet egentligen med människosyn? Foto: Privat/Axadem, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Människosyn riskerar att bli ett retoriskt vapen mot politiska motståndare.

Holmgren: Har alla människor verkligen samma värde?

Det krävdes ett privat inkassobolag för att Kronofogden skulle vakna. Fallet Mohamed Ali (V) blottar ett systemfel som borde få oss alla att se rött, skriver Bitte Assarmo.

Sverige har blivit de märkliga myndighetsbeslutens förlovade land, men frågan är om inte Kronofogdemyndigheten nyligen lyckades sätta något slags svenskt rekord i naivitet. När den nuvarande riksdagsledamoten Mohamed Ali (V) år 2022 ansökte om skuldsanering för ett 40-tal skulder, fattade myndigheten ett beslut som i efterhand framstår som fullkomligt bisarrt. Man beviljade en så kallad ”nollplan”.

160 000 kronor i skulder skulle skrivas av – för en man som tjänar över 81 000 i månaden

Assarmo: Kronofogden hånar skattebetalarna – hur kunde en arbetsför man få en nollplan?

Nooshi Dadgostar deltog före valet i möten med både Stockholms moské och Somaliska riksförbundet. Arrangemangen var inte hemliga, men Vänsterpartiet tycks inte ha redovisat hennes deltagande eller vad partiet tog med sig från samtalen. När organisationer uttryckligen söker politiskt inflytande och samtidigt möter en partiledare finns ett legitimt allmänintresse av öppenhet. Det skriver Sameh Egyptson i Bulletin.

Det är inget märkligt att en svensk partiledare besöker en moské eller träffar en 
 diasporaorganisation. Politiker ska möta olika delar av samhället.

Patrik Nylin  Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0/ Pressbild

Egyptson: Lägg korten på bordet – även ni i Vänsterpartiet

Nej Aftonbladet och DN, vi ska inte undvika att diskutera valfusk av rädsla för Ryssland, men bra försök, skriver Samuel Fornäs i Bulletin.

Vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali kryssades in i riksdagen med 648 personröster. En utredning om valfusk pågår i Borlänge och han själv nekar till all inblandning. Han är inte heller misstänkt för något brott. Samtidigt pågår en <a href="https://efn.se/polisen-utreder-misstankt-valfusk-i-jarva" target="_blank" rel="noopener">förundersökning i Järva</a> efter SvD:s ledartext, som innehåller flera vittnesmål.

val Jens O. Z. Ehrs for Southerly Clubs. ccby 4  / Fakismil X

Demokratisk tillbakagång uppstår inte enbart när någon fuskar

Fornäs: I DN:s värld är oro för valfusk rysk påverkan

Propalestinska demonstrationer har präglat centrala Stockholm sedan den 7 oktober 2023. Demonstrationsfriheten ska skyddas, men samhället måste börja väga in den samlade belastningen av återkommande manifestationer, skriver Paul Holmgren.

Demonstrationsfriheten hör till demokratins fundament. I Sverige är den inskriven i regeringsformen och ger människor rätt att samlas på allmän plats och uttrycka sina åsikter. Den rätten förtjänar ett starkt skydd, också när budskapet provocerar och möter kraftigt motstånd.

Foto: Privat/Frankie Fouganthin, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Ansökan kostar 360 kronor, men samhällets verkliga kostnad blir betydligt högre