Stigande priser utlöser ofta mediala larmrapporter. Gärna kryddade med intervjuer med någon som ser sin ekonomiska situation som hotad. Lennart Göranson påminner om att prisrörelser inte alltid är skadliga utan tvärtom en förutsättning för en effektiv marknadsekonomi.

De medier som brukar kallas mainstream visar ett överdrivet intresse för prishöjningar. Även obetydliga sådana. Höjningar av den genomsnittliga inflationstakten med några tiondels procentenheter uppmärksammas också som om nöden står för dörren.

Prisrörelser en förutsättning för en effektiv marknadsekonomi

Göranson: Alla prishöjningar är inte farliga!

Rapporten Mellan två världar borde skaka om den svenska valrörelsen. Den mäter något Sverige länge duckat för: migranters värderingar och hur de förändras – eller inte förändras – i ett av världens mest sekulära, individualistiska och jämställda samhällen.

Resultaten måste läsas mot det Sverige redan vet.

Bild: Privat/Johan Fredriksson/CC BY-SA 3.0

”Därför måste varje parti som vill förändra migrationspolitiken svara på en enda fråga: Vad har ni lärt er?”

Holmgren: Vad har Sverige egentligen lärt sig?

Det är en djupt mänsklig drivkraft att få välja själv. Ändå har valfriheten en sorglig rättslig historia. Det skriver Torsten Sandström i Bulletin.

Under det senaste årtusendet har endast 1800-talet fram till nutid någotsånär förverkligat drömmen. För Sveriges del infördes näringsfrihet 1864 – alltså rätten att själv välja yrke och driva hantverk. Vad gäller rösträtt i politiska val mycket senare.

Gunnar Wrobel från Hamburg, Tyskland  Creative Commons Erkännande-Dela Lika 2.0

Sandström: Svenska politiker förstår inte avtalsfrihet

Debatten om sharia i väst handlar ofta om lagstiftning. Kan islamisk rätt införas i Storbritannien eller USA? Konstitutioner, parlament och domstolar sätter tydliga gränser för statens möjlighet att ge en religion särskild rättslig ställning. Den verkligt intressanta frågan ligger därför någon annanstans.

Vad händer när lagen säger en sak och människors sociala och religiösa miljö säger en annan?

”Vad händer när lagen säger en sak och människors sociala och religiösa miljö säger en annan?”

Holmgren: Sharia behöver aldrig bli lag – den kan få makt ändå

Det tycks vara ett faktum att svenska män och kvinnor röstar helt olika i genomsnitt. Män till höger och kvinnor rödgrönt. Det skriver Torsten Sandström i Bulletin.

På SR P1 Studio ett (11/8) tas detta problem upp med inriktning mot ungdomar. Journalisten, Katarina Gunnarsson, uttrycker stor förvåning över skillnaderna, men pekar på att utvecklingen styrs av mjuka värden och miljö för kvinnor respektive brottslighet och andra hårda problem för män.

Genrebild. Valtält: foto: Tiia Monto  Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0

”Men i inslaget hörs inte ett enda ord om biologiska skillnader”

Sandström: När godtrogenhet blir farlig

”Väljarna förtjänar hela kalkylen före valet. Först kommer löftena. Sedan kommer förhandlingarna. Därefter kommer kompromisserna. Och till sist kommer räkningen”, skriver Paul Holmgren.

Det har gått från valmanifest till önskelista.

Bild: Frankie Fouganthin/CC BY 4.0/Privat

”Först kommer löftena. Sedan kommer förhandlingarna. Därefter kommer kompromisserna. Och till sist kommer räkningen”

Holmgren: Löftena haglar, men ingen vågar skicka notan

På onsdagen den 29 juli 2026 inträffade en mycket allvarlig händelse i den egyptiska hamnen Damietta, när en drönare träffade ett fartyg för lagring och återförgasning av flytande naturgas (LNG), varefter elden spred sig till ytterligare ett fartyg som låg förtöjt i närheten.

Det handlade inte bara om en vanlig brand i en hamnanläggning, vilket det först verkade vara, utan om en säkerhetspolitiskt mycket betydelsefull händelse. Ett av de skadade fartygen, Energos Winter, ägs av ett amerikanskt företag, och attacken ägde rum på egyptiskt territorium och vid en anläggning som är direkt kopplad till Egyptens och regionens energisäkerhet.

Khiralla: Har Egypten dragits in i det iransk-amerikanska kriget?

Han var Cambridgeuniversitetets yngste svarte professor, idrottsmannen som sprang 96 mil på sex dagar, välgörenhetshjälten som räddade liv och den neurodivergente underdogen som övervann alla hinder. Men när lögnerna rasade samman visade sig Jason Arday vara något helt annat: vår tids Forrest Gump – fast med ett CV fabricerat av fantasin och ett akademiskt system som vägrade ifrågasätta honom.

Nu är han borta. Avgången kom efter en perfekt storm av plagiatanklagelser och avslöjanden som fått hela det brittiska etablissemanget att skaka. Men detta är inte slutet. Detta är bara början på en nationell skandal som blottlagt hur ruttna och inkompetenta våra institutioner har blivit.

”Som akademiker höll han låg nivå. Som fantasifigur var han världsmästare”

Holmgren: Jason Arday – vår tids Forrest Gump

Den upprördhet som utspelar sig kring en bluffande mörkhyad professor i Cambridge går kanske att förstå. Men den är egentligen planerad. Och borde därför inte chockera. Om det inte vore för kolliderande drömmar inom en påträngande politisk elit, skriver Torsten Sandström.

Den som vill förstå hur PK och woke fungerar har mycket att lära av hur en ung man med ursprung från Ghana, Jason Arday, kunde bli professor vid det gamla universitetet i Cambridge. Han har i dagarna förlorat sitt fina jobb. Men hur kunde han – med en mängd darriga meriter och rena fantasieskapader i i sitt CV – öht få jobbet som professor i utbildningssociologi? En fundering över detta lär oss något om nutidens vänsterliberala samhällen.

”Förklaringen till det som hänt ligger i det vänsterliberala samhällets många drömmar”

Sandström: Cambridge: explosion i drömfabriken

En ansvarsfull västerländsk medborgare betraktar världen med klara ögon och ett aktivt intellekt. Västerländsk civilisation vilar på fundament av fri tanke, individuell frihet och rationell prövning. Dessa principer kräver att vi granskar alla ideologier med rigorös skärpa, och islam utgör inget undantag. Västvärlden har alla skäl att upprätthålla en sund skepticism gentemot detta omfattande trossystem och samhällsprojekt.

Mönstret av våld utfört i islams namn sträcker sig över decennier och kontinenter. Salman Rushdie publicerade en roman 1988 och utsattes för trettio års dödshot, en fatwa från Irans högste ledare och slutligen ett brutalt attentat 2022 som kostade honom ett öga. Hans enda brott bestod i att skriva skönlitteratur.

I bakgrunden blomsterhav efter terrorbombningen av Machester Arena 2017. Bild: Privat/Tomasz ”odder” Kozlowski/CC BY-SA 4.0

”Mönstret av våld utfört i islams namn sträcker sig över decennier och kontinenter”