Socialdemokraternas förnyelse verkar väldigt socialdemokratisk. Den innehåller ingen insikt om att de har gjort fel, att de är skuld till problem eller i närheten av att ge konkreta svar.

Magdalena Andersson vill se en förnyelse av socialdemokratin. Hon har gett en längre intervju i DN. Socialdemokratin har blivit grå, dassig och tråkig. Kanske inte hennes ord men antagligen en rättvis beskrivning. Oavsett vad som ska lösas är lösningen alltid samma: mer skattemedel. Det finns en imponerande flora av omskrivningar – mer resurser, satsningar, omfördelning och mycket annat. Men lösningen är alltid densamma: skattepengar. En förnyelse som hade varit uppskattad vore att titta på hur pengarna används i stället för hur mycket som används. Men det får vi nog vänta på ett tag till. Jag kommer inteatt hålla andan.

Så här annorlunda ska Socialdemokraterna bli. Nu är det slut på ”mer resurser” i stället ska Socialdemokraterna ”satsa mer”. Foto: Caisa Rasmussen/TT 

Socialdemokraternas förnyelse verkar inte så ny. 

Hjort: Socialdemokraternas förnyelse är inte så ny

När Metoo slog in i över Sverige vittrade mediehajarna blod i vattnet. Kritiska röster stämplades som hädare och de feministiska bålen restes utan vidare eftertanke. Vid ett av dessa bål surrades UG-journalisten Lina Makboul, som nu kommit ut med en bok om sina upplevelser, skriver Ann Charlott Altstadt.

Berättelsen rullar igång med att Lina Makboul, reporter på SVT:s Uppdrag Granskning, fick jobbet av sin chef att undersöka medierna och Metoo med fokus på hanteringen av den kände ledarskribenten liksom den framlidne teaterchefen Benny Fredriksson.

Det gick hett till under Metoo. Foto: Karl Gabor / Diebold Schilling den äldre (ca 439 – 1486), Jan Hus bränns på bål.

När Metoo slog in i över Sverige vittrade mediehajarna blod i vattnet och kritiska röster stämplades som hädare.

Altstadt: Lina Makboul, Cissi Wallin och Metoo-bålet

Får bara människor med ”exotisk” bakgrund bli arga eller reagera känslomässigt? När en majoritetssvensk man reagerar mot en oförskämd man med bakgrund på Balkan, dras rasistkortet fram. Det måste få ett slut, skriver Tomas Hedlund.

Under måndagskvällen hände något som sällan händer i Sverige. En svensk visar känslor och reagerar på ett starkt sätt i Viaplays sändning. Det var Sveriges förbundskapten i fotboll, Janne Andersson, som surnade till på Bojan Djordics kritik efter segern med 5–0 mot Azerbajdzjan i EM-kvalet.

Svenskar måste få reagera och visa känslor, skriver krönikören. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Förbundskapten Janne Andersson surnade till på Bojan Djordic och det måste han få utan att rasistkortet dras. 

Hedlund: Får svenskar visa känslor utan att det kallas rasism?

Time out är en omskrivning för att inte fullfölja sina åtaganden men kräva full betalning. Begreppet finns inte i lagen utan är ett sätt att snika åt sig. Gång efter annan sniker en politiker åt sig arvode utan att ha ryggraden att stå för sina handlingar. Senast ut är en moderat som har blivit utpressad och som är misstänkt för sexköp. I stället för att acceptera time out borde Moderaterna kräva sjukskrivning eller ledighet.

Då har det hänt igen. En riksdagsledamot har tagits med byxorna nere. I det här fallet bokstavligt. Efter att ha blivit utpressad kontaktade ledamoten Säpo. Samtidigt pågår en utredning om sexköp.

Ledamoten är misstänkt för sexköp. Logiken i att han därför inte ska behöva sköta sitt uppdrag men få betalt är inte helt enkel att förstå. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

En politiker som missköter sig tillåts ofta ta en time out. Så är det inte för andra yrken. 

Hjort: Lägg ner time outerna

Svenska historiker vill för allt i världen inte beskriva det forna Sverige som ett klansamhälle. Men skälen de motiverar detta med missar kärnan i klanen som förstatlig samhällelig organisationform: Att det är kollektivet och inte individen som är civil- och straffrättslig agent. Liksom kollektivet är domare, polismakt och skarprättare, skriver Per Brinkemo.

En gång i tiden var Norden klansamhällen. Foto: Karl Gabor / BTBScanpix (CC BY-SA 4.0)

Svenska historiker vill för allt i världen inte beskriva det forna Sverige som ett klansamhälle. 

Brinkemo: När Sverige var ett klansamhälle

Med hjälp av rättighetsresonemang skyfflar våra politiker, påhejade av våra medier, in allt fler frågor om identitet och natur under juridikens paraply. Men juridiken ska inte vara ett ideologiskt verktyg för experimenterande med sexualitet, identitet eller biologi, skriver Torsten Sandström.

Identitetspolitiken i västvärlden accelererar. Kön, sexualitet, hälsa, sjukdom är på allas läppar. Psykologens yrke utvecklas allt mer till siarens. Hela människolivet spås i kaffesump och medierna flödar av uttalanden om personers egon. Krönikörer skådar dagligen sina egna navlar. Och varje dag inbillar sig så kallade experter kunna lösa relationsproblem i spalterna.

Demonstranter på Cypern kräver rättigheter för djuren. Foto: Petros Karadjias/AP/TT

Med hjälp av rättighetsresonemang skyfflar våra politiker, påhejade av våra medier, in allt fler frågor om identitet och natur under juridikens paraply.

Sandström: Med juridiken som domare över identitet och natur

Fenomenet woke är sprunget ur en lång tid med god ekonomi. När tiderna förändras tvingas plötsligt en generation som hittills kunnat fokusera på sig och sitt självförverkligande till kraftiga kraftig förändringar. Politiskt kan det innebära ett väldigt kast.

Nyligen rapporterade tidningarna om en familj utanför Stockholm med en räntekostnad på 22 000 kronor i månaden och utöver det matkostnader på ungefär 14 000 kronor. Krisen började äta sig in på dem och de hade haft en liten konflikt med sina föräldrar om att spara genom att bland annat inte äta pålägg. Det kändes konstigt så de ville inte, men föräldrarna påpekade att man blir lika mätt utan pålägg.

Hur djupt woke sitter kommer att testas när ekonomin viker och allt fler får en tuffare vardag. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Woke är framvuxet i en tid med god ekonomi och då det var lätt att tjäna pengar. 

Hjort: Woke sjunger på sista versen

Sverige är så långvarigt marinerat i socialdemokratins samhällssyn att även borgerliga regeringar gärna landar i socialdemokratisk politik och lösningar, nu senast det så kallade elstödet. Men borgerliga lösningar finns, skriver Erik Lidström.

Sossar, sossar, försvarande sossar, från sig vilt slående sossar och lika vilt angripande svenskar. Sossar som hoppar, sossar som kastar sig, sossar som fläker sig. Sossar som gör allt för att ta segern åt Socialismen. Och svenskar, svenskar som kämpat redligen men som nu är slagna<a href="https://sv.wikiquote.org/wiki/Sven_Jerring" target="_blank" rel="noopener"> (fritt efter Sven Jerring)</a>.

Är elstödet verkligen borgerlig politik? Foto: Janerik Henriksson/TT

En borgerlig regering avskaffar bidrag, sänker skatter och uppmuntrar egensansvar. Och skyr socialdemokratiska lösningar på samhällsproblemen.

Lidström: Sossar, sossar, sossar, överallt sossar!

Svenska institutet, vars uppdrag är att ”öka omvärldens förtroende och intresse för Sverige” har genom åren gjort många offentliga klavertramp. Nu är det dags igen! Institutet firar att Sverige fyller 500 år.

Åsikterna om hur gammalt Sverige är går isär, beroende på vilken definition man använder och vilken historiker du frågar. Men att landet bara skulle vara fem hundra år gammalt är det ingen som tror. Sedan Gustav Vasa 1523 valdes till Sveriges kung har landet i sin helhet aldrig varit ockuperat av främmande makt och vi kan därför i år fira 500 år av frihet. Att Gustav Vasa, hans söner och barnbarn byggde mycket av den moderna svenska staten är också ett faktum. Men det innebär ju knappast att landet, nationen, folket eller staten inte har en betydligt äldre historia.

Skärmdump från Svenska institutets hemsida.

Sverige är äldre än 500 år, vad än Svenska institutet hävdar.

Korn: Svenska institutet gör bort sig igen

Med chat control tar EU övervakningssamhället till nya, högre nivåer. Går förslaget igenom kommer varje mejl, varje ljud- eller textmeddelande, varje film, varje bild, att avsökas systematiskt i jakten på barnporr. Det är dags att säga stopp.

Det tycks alltid finnas goda skäl för ännu mer övervakning. För att komma åt grov kriminalitet. För att förhindra terrorbrott. Och tekniken förbättras hela tiden, ger nya möjligheter. Men det innebär också att människor mer och mer tvingas ge avkall på sin personliga integritet. Medborgarnas privata sfär krymper, kringskärs sakta men säkert.

Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär, vill veta vad vi gör på nätet. Foto: Boris Roessler/dpa/AP/TT

Det tycks alltid finnas goda skäl för ännu mer övervakning. 