Kaosdrabbade skolor i Sjöbo, Lilla Edet och andra svenska kommuner är ett tragiskt tecken på hur Sverige har åsidosatt svenska barns behov och i stället prioriterat hundratusentals icke-svenska barns behov. Är Sverige verkligen en humanitär stormakt när det bortprioriterar sina egna barn? frågar sig Luai Ahmed.

<div>
 En kompis berättade för ett tag sedan om en tid då han var biologi- och samhällskunskapslärare på Fuxernaskolan i Lilla Edet i Västra Götaland. Drygt en vecka efter att han börjat jobba där blev det uppenbart för honom att han inte klarade av arbetsuppgifterna.
</div>

Svenska barn bortprioriteras enligt Bulletins Luai Ahmed. Foto: Janerik Henriksson/TT / Timmy Augustsson

Är Sverige verkligen en humanitär stormakt om det prioriterar bort sina egna barn? 

Ahmed: Svenska barn bortprioriterades för länge sedan

Med drygt tre år kvar till nästa val överfalles vi av opinionsundersökningar om den nya regeringens sjunkande popularitet, inte minst i public service. Dessa tycks gå hand i hand med rödgröna attacker på regeringen och det är inte utan att man blir en smula misstänksam, skriver Björn Törnvall.

Det går nästan inte att slå på public service-tv:n numera utan att utsättas för en nyutkommen rapport från något opinionsundersökande institut, flertalet om hur de nuvarande regeringspartiernas förtroende har rasat i väljaropinionen. Varför då och varför nu, undrar jag? Vårt senaste val till riksdagen var ju i september 2022. Det resulterade i en ny regering, som förhoppningsvis ska styra riket under de närmaste åren, fram till nästa val i september 2026?

Varför så många förtroendemätningar nu? Foto: Skämtavbild SvT Play

Vi överfalls av opinionsundersökningar om den nya regeringens sjunkande popularitet trots att det är mer än tre år till nästa val.

Törnvall: Varför alla opinionsundersökningar nu?

Magdalena Andersson säger att hon ska ge bort de ungefär 10 000 hon får i elstöd. Hon behöver dem inte, och det finns många behövande. Men hon fortsätter att ta ut en fallskärm som bara sedan i oktober har gett henne ungefär 400 000 kronor. Andersson är inte generös som ger bort sitt elstöd utan en hycklare som försöker köpa en image. Ville hon värna andra så kunde hon avstå fallskärmen i stället.

Expressen har intervjuat partiledarna om vad de ska göra med sina elstöd. Det är lite spridda svar, men ett svar sticker verkligen ut: Magdalena Anderssons.

Andersson vet vad ett paket Bregott kostar. Mer otydligt är om hon vet vems ansvar det är att det har blivit så dyrt. Foto: Caisa Rasmussen / TT

Magdalena Andersson tar ut långt över en miljon i fallskärm så hon tycker att hon inte behöver elstöd. 

Hjort: Magdalena Anderssons generösa allmosa

En gång i vårt lugubra förflutna styrdes människan av religiösa vidskepligheter och exkluderande instinkter och drog i strid över allahanda struntsaker. Idag är vi rationella och tar blott konflikt om de avgörande frågorna, väckta till sanning och liv som vi är, skriver Per Brinkemo.

Det är tur att man inte var född förr.

Den ljusnande framtid är nu. Foto: Karl Gabor / Nardus Engelbrecht/AP/TT

Idag är vi rationella och tar blott strid för de avgörande frågorna, väckta till sanning och liv som vi är.

Brinkemo: Tack Gud att vår tid är nu och inte det barbariska då

Dagen innan nya samtal inleds mellan Sverige, Finland och Turkiet om Natoprocessen offentliggörs en säkerhetsanalys där kurdiska PKK pekas ut som en framträdande terroraktör verksam i Sverige. En slump? Knappast.

Varje år publicerar Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, en sammanfattande analys av situationen när det gäller yttre och inre terrorhot mot Sverige.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och statsminister Ulf Kristersson (M) efter ett möte i tisdags med de svenska partiledare som är för ett svenskt Natomedlemskap. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sverige fungerar fortfarande som ett slags trygg hamn för terrorister och extremister..

Skogkär: Plötsligt talas klarspråk om terrororganisationen PKK

Att vänstern än så länge vinner kulturkriget beror helt enkelt på att konservativa inte engagerar sig på allvar. Men samma sak gäller i hög grad politiken, där borgerliga av olika skäl föredrar att engagera sig i annat. Lösningen ligger rimligen i större inslag av direktdemokrati, skriver Torsten Sandström.

En av mina svärsöner som är fritidspolitiker tipsade mig om en artikel av Janan Ganesh i brittiska <a href="https://www.ft.com/content/6f84ddaf-bc49-4f28-a423-5d0085980646" target="_blank" rel="noopener">Financial Times (FT 31/1)</a>, med rubriken Konservativa människor är alltför pigga på pengar för att vinna kulturkriget [min fria översättning]. Möjligtvis översändes texten till mig något retfullt, på grund av att jag ofta skäller på vänsterns ambitioner att gjuta sin makt över det svenska samhället i betong.

Bryr sig dagens borgerskap för mycket om pengar för att ägna sig åt samhället? Målning: Quentin Matsys  (1466–1530)

Att vänstern än så länge vinner kulturkriget beror helt enkelt på att konservativa inte engagerar sig på allvar. Men samma sak gäller i hög grad politiken.

Sandström: Därför fortsätter vänstern att ta hem spelet

Fredrik Reinfeldt ser ut att förlora ytterligare en strid i fotbollsvärlden. Den förra var Djurgården, denna gång hela Svenska Fotbollförbundet. Anna Kinberg Batra, som efterträdde honom som partiledare och bröt med hans politik, flyttar däremot in i Tessinska palatset som landshövding för Stockholm. Deras eftermälen skiljer sig tydligt åt.

Olika falla ödets lotter. Ungefär samtidigt som Anna Kinberg Batra flyttar in i Tessinska palatset som landshövding så tycks Fredrik Reinfeldt gå mot ett milt sagt förnedrande nederlag i försöket att bli ordförande för Svenska Fotbollförbundet. Två partiledare för Moderaterna med väldigt olika eftermälen.

Anna Kinberg Batra tycks vara den som har det positivare eftermälet. Foto: Christine Olsson/TT

Två före detta moderata partiledare och två väldigt olika öden. 

Hjort: Reinfeldt och Kinberg Batra – två väldigt olika efterspel

På senare tid har röster höjts för att Sverige borde gå med i euron. Men den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen, och även om den senaste eurokrisen tycks glömd så finns strukturproblemen kvar, skriver John Gustavsson.

På senare tid har vissa röster höjts för att Sverige bör gå med i euron, bland annat från finansmannen Christer Gardell, som nyligen kallade den svenska valutan för en ”<a href="https://www.svd.se/a/0Q9L76/kronan-ar-en-liten-skitvaluta" target="_blank" rel="noopener">liten skitvaluta</a>”. Han får medhåll av AB Volvos VD <a href="https://www.dagensps.se/bors-finans/valuta/svantesson-inte-aktuellt-med-euro/" target="_blank" rel="noopener">Carl-Henric Svanberg</a> och tidigare Europaparlamentarikern <a href="https://www.di.se/debatt/debatt-sverige-bor-ga-med-i-eurosamarbetet/" target="_blank" rel="noopener">Gunnar Hökmark</a>, som båda hör till dem som likt Gardell anser att Sverige bör ansluta sig till euron. Som nationalekonom ser jag dock flera skäl till att vårt Nej från folkomröstningen 2003 bör stå fast.

Euron är inte för Sverige, enligt Bulletins John Gustavsson. Foto: Claudio Bresciani / TT

Den svenska ekonomin har både haft bättre tillväxt och lägre inflation än eurozonen.

Gustavsson: Nej, Sverige bör fortfarande inte gå med i euron

De socialdemokratiska före detta ministrarna Mikael Damberg och Lena Hallengren går till attack mot regeringen i Expressen. De anklagar regeringen för konsekvenserna av den socialdemokratiska politiken och tycker att det går för långsamt att städa upp.

Man kan inte styra landet via tweets. Så inleder Mikael Damberg och Lena Hallengren något <a href="https://www.expressen.se/debatt/man-kan-inte-styra--landet-via-tweets/">slags attack på regeringen i Expressen. </a>Lite oklart för vad dock. Eller ens varför.

När Ringhals skulle stängas stod Socialdemokraterna och applåderade. I dag är elproblemen regeringens fel. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Allt Socialdemokraterna ställde till är nu regeringens fel. 

Hjort: Tror Socialdemokraterna att vi har glömt? 

Flickan i Göteborg knivhöggs av en man som bara tre månader tidigare dömts för brott. Tingsrätten bedömde att han var, trots fortsatt brottslighet, på en bra kurs och han slapp fängelse. Hade han fått bara sex månaders fängelse hade flickan aldrig skadats. Ett fängelsestraff hade förmodligen inte gjort honom till en bättre person men det hade stoppat honom från att försöka mörda ett barn.

Mannen som knivskar en liten flicka och hennes mormor i Göteborg häromdagen har som så många andra brottslingar ett långt straffregister.

Hade mannen suttit i fängelse så hade inte flickan blivit knivhuggen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT 

Fängelse kanske inte förbättrar människor men hindrar dem från att begå brott