Det konservativa partiets parlamentsgrupp ville ha en kandidat, medlemmar och väljare en annan, och ingen ville egentligen ha Liz Truss, som därtill lyckats med att betraktas som både för lojal och för illojal mot den avsatte Boris Johnson, noterar John Gustavsson.

Storbritanniens premiärminister Liz Truss, som valdes av partiet i en intern process till att ersätta Boris Johnson, har stora problem. Hennes budgetproposition fick ett minst sagt svalt mottagande av finansmarknaderna, och pundet sjönk till aldrig skådade nivåer. Oppositionspartiet Labour leder nu med runt 30 procent (!) i mätningarna. Så sent som i somras var skillnaden mellan partierna ”bara” runt 10 procent, och för ett år sedan ledde Truss parti, det konservativa Tories, opinionsmätningarna. Att säga att 2022 varit ett mardrömsår för brittisk konservatism vore alltså en underdrift. Men vad är det egentligen som hänt?

Parlamentsledamöterna vill ha Rishi Sunak (tv), väljarna vill ha Kemi Badenoch (th) – men de fick Liz Truss. Foto: Kirsty Wigglesworth/AP/TT / Simon Dawson, 10 Downing Street (OGL)

Det konservativa partiets parlamentsgrupp ville ha en kandidat, medlemmar och väljare en annan, och ingen ville egentligen ha Liz Truss.

Gustavsson: Därför krisar Liz Truss, Tories och Storbritannien

Trettio dagar efter att rösterna räknats i riksdagsvalet kan Ulf Kristersson redovisa en överenskommelse på 62 sidor inom sitt regeringsunderlag om fyra partier. På måndag väljs han som ny statsminister.

Tänk tanken att vänstersidan hade fått två mandat mer i valet, och därmed en majoritet på 175–174. Var hade Sverige befunnit sig då i fråga om regeringsbildning? Gissningsvis hade Centern och Vänsterpartiet ännu slitit med frågan huruvida de kunde tala med varandra. Miljöpartiet hade krävt att få ingå i regeringen, vilket Magdalena Andersson krumbuktat för att undvika.

Politikerna bakom Tidöavtalet har arbetat klokt och sakligt, vilket okunniga journalister inte verkar vilja inse.

Hans Bergström: Reflektioner kring regeringsbildningen

Det är inte bara Per Albin Hansson som jämfört vårt samhälle med ett hem. Andra har tänkt i samma banor. Frågan är bara vilket hem vi vill ha och hur visionen om ett gemensamt hem kan skapa ett bättre eller sämre samhälle.

I morgon börjar det praktiska arbetet med ett regeringsskifte i Sverige. Vi vet redan att reglerna för invandring kommer att skärpas kraftigt, likaså kraven för medborgarskap. Årtionden med en ansvarslös politik verkar vara över. Det är värt att understryka att kritiken handlar om invandringspolitiken. Invandringskritik är inte det samma som att kritisera invandrare, utan det handlar om politiken. Att se invandrare som ett kollektiv där alla är lika – något bland annat Helle Klein gett prov på de senaste dagarna, leder käpprätt fel. Alla de invandrare som lever skötsamma liv och arbetar hårt och på så sätt bidrar till ett bättre land är ofta de första att reagera mot kriminella invandrare. Att många av dem röstat för en förändring av den förda politiken vet vi – SD blev näst största parti också bland utlandsfödda väljare. Det är inte så konstigt. Invandrare är de som drabbas hårdast av kriminalitet, bidragsfusk, kaosartade skolor och allt det andra som kommit i invandringens spår. Volym spelar roll. Antalet invandrare har helt enkelt varit för stort, vilket inte heller det är kritik mot dem som invandrat, utan mot dem som under ljuvt tal om öppna hjärtan fått allt fler att i stället sluta sina hjärtan i blotta förskräckelsen.

Jonathan Sacks var en populär radioröst i BBC, men lärde inte bara världen djupa tankar, utan också att man kan bära gul slips till mörk kostym.

Jonathan Sacks vision om samhället som ett hem vi bygger tillsammans, med delat ansvar.

Korn: Dags för ett nytt folkhem

Karl Hedin friades igen, nu i hovrätten. Det väckte ingen förvåning. En lång och plågsam process är över. Nu måste nästa steg tas – att reda ut hur det kunde gå så fel och om de ansvariga har straffansvar. Samtidigt måste det från högsta ort, regeringen, framföras en offentlig ursäkt och göras klart att det är systemet som felat.

Ärligt talat är nog inte ens åklagaren förvånad över att Karl Hedin på fredagen friades i hovrätten. Tingsrätten har tidigare inte bara friat Hedin utan även påtalat att åtalet för jaktbrott var så uselt att det i sig var tillräckligt för en friande dom. Ändå skulle det dras ett varv till, i högre instans.

Karl Hedin är för andra gången friad från anklagelserna om jaktbrott. Ett brott som åklagaren inte ens lyckats visa att det skett. Foto: Roger Turesson/TT

Karl Hedin är återigen friad och en lång process är över. 

Hjort: Karl Hedin är friad, nu måste han rentvås

Den nya regeringen kan med stigande el- och bränslepriser i värsta fall få en generell finanskris på händerna, och de kraftigt ökande levnadskostnaderna är inte bara ett politiskt problem, det är ett makroekonomiskt, skriver Danne Nordling.

Den nya regeringen har ett akut problem att snabbt ta itu med. Hur ska man hindra de stigande elpriserna i vinter från att helt ödelägga många familjers ekonomi? Liknande problem finns med de stigande drivmedelspriserna för hushållens bilar och som lök på laxen de ökande matpriserna. Hushållen kanske träffas av utgiftsökningar på sammanlagt flera hundra miljarder kronor inräknat räntehöjningarna på bolånen.

Regeringen möter en rejäl utmaning i form av engergipriserna. Foto: Jonas Ekströmer/TT / Johan Nilsson/TT

Den nya regeringen har ett akut problem att snabbt ta itu med: Elprisernas inverkan på ekonomin.

Nordling: Energisubventioner och den tyska naivitetens kostnader

De blågula samarbetspartierna har enats om ett politiskt program. De rödgröna gnisslar tänder av ilska och besvikelse. Fredagen var en bra dag för Sverige.

Sverige har en ny regering. Och viktigast av allt: denna regering har ett program som innebär en radikal och efterlängtad omläggning av politiken på för samhällsutvecklingen centrala områden.

Samlade och eniga. Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och, sist men inte minst, Johan Pehrson (L). Foto: Jonas Ekströmer/TT

Sverige får en ny regering med ett politiskt program som kan göra Sverige så mycket bättre.

Skogkär: Efter åtta svåra år finns hopp om en ny start för Sverige

Miljöpartiet är ett säreget parti med en särskild roll i svensk politik. Det har varit partiet folk röstat på för att få grannen att leva ekoliv men när deras politik börjar få genomslag tappar många intresset. Samtidigt har andra partier en miljöpolitik som väljarna föredrar. Utan stödröster hade partiet försvunnit ur riksdagen och det försvinner ur lokalpolitiken på många ställen. Väljarna tycks, på god grund, mena att Miljöpartiet inte behövs. Eller sagt på ett annat sätt - ingen vill ha en radikal miljöpolitik.

Gudrun Schyman har en viktig och politiskt faktiskt ganska stor polititisk betydelse som hon inte får tillräckligt med kred för. Hon dödade den radikala feminismen som politiskt kraft i Sverige.

Det var stor glädje på Miljöpartiets valvaka trots att det var stödröster som räddade dem kvar i riksdagen. Foto: Robin Lorenz-Allard/TT

Miljöpartiets kanske viktigaste funktion är att visa att nästan ingen vill ha en radikal miljöpolitik.

Hjort: Miljöpartiet behövs inte

Man får vara arab eller afrikan och vara stolt över att vara arab eller afrikan. Men man får inte vara stolt över att vara svensk. En sådan orättvisa borde inte vara möjlig i ett jämställt samhälle, skriver Luai Ahmed.

<div>
 <div>
 Den tredje oktober publicerade<a href="https://www.dn.se/sverige/jessica-stegrud-sd-etniska-svenskar-maste-fa-kanna-sig-svenska/"> Dagens Nyheter en intervju</a> med Sverigedemokraternas före detta europaparlamentariker och nuvarande riksdagsledamot Jessica Stegrud. Rubriken löd: ”Jessica Stegrud (SD): ’Etniska svenskar måste få känna sig svenska’”.
 </div>
</div>

Taylor Swift och Beyoncé Knowles – får bara den ena vara stolt över sin pigmentering? Foto: TT Nyhetsbyrån

Araber och afrikaner tillåts vara stolta över sina rötter och sin stiliga hudfärg – men inte vita svenskar. Varför inte, egentligen?

Ahmed: Får svenskar vara stolta över någonting? 

Inflationstakten närmar sig nu 10 procent. Riksbanken har laddat räntevapnet, båda piporna, men kraftiga höjningar kan lika gärna bli ett vådaskott mot svensk ekonomi.

Inflationsbrasan flammar stolt mot allt dunklare skyar. Under <a href="https://bulletin.nu/inflationen-fortsatter-stiga-9-7-procent-i-september">september</a> uppgick takten i prisökningarna till 9,7 procent. Jämfört med augusti är det en ökning med 0,7 procentenheter – från en nivå som då var den högsta sedan 1991. Det pyr och ryker runt det dukade bord Magdalena Andersson (S) hävdar att hon och hennes regering lämnar efter sig.

Riksbankschefen Stefan Ingves ska försöka få bukt med den skenande inflationen. Foto: Ali Lorestani/TT 

Det hjälper föga att dra in konsumtionsutrymmet för människor som redan är ekonomiskt trängda.

Skogkär: Var försiktig med räntevapnet, Ingves

Ulf Kristersson har begärt två extra dagar för att få ihop regeringen. Om det inte är löst, så borde en extra dag läggas på att lösa den viktiga frågan kring svensk strafftillämpning, att kriminella släpps i förtid och att utvisningar inte verkställs, något som innebär att nya brottsoffer drabbas.

Ulf Kristersson har låtit meddela att han behöver några extra dagar för att få till en regering. Det är nära men ändå inte framme.

Om inte förhandlingarna har löst knutar kring kriminalpolitik är det värt en extra dag. Foto: Jonas Ekströmmer/TT

Brottslingar bör som huvudregel få de straff som de dömts till. 