”Somaligate” i Minnesota rullar vidare, och har nått förskolesektorn. Det står klart att de massiva bedrägerierna måste ha varit kända för tusentals individer. Detta säger något om den somaliska kulturen, skriver John Gustavsson.

I Minnesota har ett stort välfärdsbedrägeri uppdagats. Tiotals miljarder har gått till somaliska förskolor som överhuvudtaget inte bedrivit någon verksamhet. Förskolorna har alltså inte funnits, men ändå kvitterat ut skattepengar i åratal. Hur kunde det här ske, och pågår liknande bedrägerier i Sverige? En sak är säker: Kulturell distans handlar inte bara om hederskultur, utan också om en grundläggande syn på staten.

Det stormar på mer än ett sätt i Minnesota. Foto: Jerry Holt / TT

Svenskättlingar i Minnesota lika blåögda som svenskar i Sverige

Gustavsson: Somalisk kultur och Minnesotas förskolebedrägerier

Omfattande bidragsbedrägerier har avslöjats inom barnomsorgen i Minnesota, där daghem som i praktiken saknar barn ändå mottagit mångmiljonbelopp. Ett system med svag kontroll har systematiskt utnyttjats av främst somalier. Detta skriver Paul Holmgren.

Det är beklagligt att så mycket fokus nu riktas mot den somaliska diasporan i Minnesota. I ett öppet samhälle ska ingen grupp skuldbeläggas kollektivt. Men ibland uppstår situationer där mönstren blir så tydliga, så kostsamma och så långvariga att de inte längre kan förklaras bort. Då är det inte känslor eller retorik som ska styra – utan verkligheten.

Somalias nationaldag firas i Minnesota. Foto: Carlos Gonzalez/AP/TT

När kultur, korruption och politisk makt möts

Holmgren: Daghem utan barn – somalier i Minnesota

Vänsterpartiet har länge haft träffar och samarbeten med radikala grupper och individer nära kopplade till islamism och klaner. Det är hög tid för Vänsterpartiet att rensa i sitt umgänge, skriver religionsforskaren Sameh Egyptson.

För snart tio år sedan skrev jag en debattartikel i Dagens Samhälle med rubriken ”<a href="https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/politikernas-besok-till-vissa-moskeer-misstolkas/" target="_blank" rel="noopener">Politikernas besök till vissa moskéer misstolkas”</a> (2016-05-30). I artikeln argumenterade jag för att Vänsterpartiet och dess dåvarande partiledare Jonas Sjöstedt tydligt borde ta avstånd från politisk islam, efter hans besök i Stockholms moské – en institution med väldokumenterade band till Muslimska brödraskapet. Moskéledningen tolkade besöket som en normalisering av politisk islam och som ett erkännande av moskéns roll som representant för muslimer i Sverige.

Stockholms moské och dess imam Mahmoud Khalfi. Foto: (Egyptson) Johan Nilsson/TT (Khalfi) Oscar Olsson/TT

Sjöstedt och Dadgostar arm i arm med islamister och klanledare i Stockholms moské

Egyptson: Vänsterpartiet – Ta ansvar för islamistinfiltrationen! 

Det krävs inte mycket för att de få ska skrämma de många, vilket Palestinaaktivisterna kan utnyttja för att störa valrörelsen. Demokratin kräver att ingen fruktar för att uttrycka sin åsikt, skriver John Gustavsson.

Sedan en lång tid tillbaka pågår Palestinademonstrationer varje lördag i Stockholm, och som många vet har SL <a href="https://bulletin.nu/palestinademo-varje-lordag-sl-drar-in-busslinjer">lagt om busslinjer</a> för att inte krocka med demonstrationstågen. Just nu är demonstrationerna ändå hyfsat lugna, men värre lär det bli när temperaturerna stiger framåt våren och sommaren. Om inte akut lagstiftning antas, så finns risken att Palestinaaktivisterna fullkomligt saboterar valrörelsen.

Det som drabbade Bohlin kan drabba oss alla. Foto: Adam Ihse/TT

Om man tror att det gäller att stoppa ett folkmord är alla medel tillåtna

Gustavsson: Palestinaaktivisterna hotar valrörelsen

För Ukraina började kriget med den ryska ockupationen av Krim 2014, men det var den fullskaliga invasionen 2022 som gjorde storpolitik av det. Nu verkar dock båda parternas krafter sina, skriver Jakob Sjölander.

Ukrainakriget skulle vara över på tre dagar, enligt de ryska generalerna. Nu vet vi att inte ens tre år räckte, och krigets fjärde födelsedag närmar sig. Men allt fler frågar sig om kriget ändå inte går mot sitt slut. Förhandlingar pågår. Ser vi ljuset i slutet av tunneln? Eller är det tåget?

Kommer nästa jul i Ukraina att bli bättre? Foto: Efrem Lukatsky / TT

Sjölander: Ukrainakriget 2022–6?

Är det passande att folk som själva har invandrat till Sverige ska få bestämma vilka som ska få invandra till Sverige? Nej, skriver John Gustavsson, risken för både positiv och negativ diskriminering är för hög.

Under mandatperioden har flera ämnen, som en gång var tabubelagda, sakta men säkert blivit acceptabla att diskutera. Plötsligt kan vi prata om sänkt straffmyndighetsålder, om vikten av återvandring och – ibland – till och med ifrågasätta vissa klimatmål. Nästa tabubelagda ämne som bör föras upp på agendan är antalet utlänningar som jobbar på samhällskritiska myndigheter – som Migrationsverket.

”På flykt från Islamiska staten? Tala med Mohammed, han blir din handläggare”. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Gustavsson: Rensa Migrationsverket på utländska medborgare

Sverige är i praktiken redan ett netto-minusland i koldioxidutsläpp, ändå behandlas vi som ett klimatproblem av EU. Detta blottlägger den logiska och matematiska kollapsen i EU:s klimatregelverk, skriver Paul Holmgren.

Sverige har redan gjort sitt – därför straffas vi av ett EU-system som inte räknar helheten

En mörk dag för Greta Thunberg, själva meningen med livet försvinner. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Tack vare kärnkraft, vattenkraft och stora skogar suger Sverige upp mer koldioxid än vi släpper ut

Holmgren: Nollutsläpp och ändå klimatbov

Sveriges politiker pekar mot Ukraina i tv-rutan. Samtidigt skickas tiotals miljarder till länder utan koppling till vår säkerhet. När varje krona sägs vara avgörande blir det märkligt hur många som ändå är över, skriver Samuel Fornäs i en krönika.

Det är svårt att slå på en debatt, intervju eller partiledarutfrågning utan att höra samma formulering. Ukrainas sak är vår. Hotet är existentiellt. Säkerheten står på spel. Allt måste göras.

När ord väger tungt men pengar väger lätt blir tv-rutan en predikan och budgeten kvittot.

Fornäs: Allt för Ukraina – men först resten av världen

Det är bra att Trump försöker stoppa Muslimska brödraskapet, men hans taktik lämnar mycket att önska. Organisationen måste ryckas upp med rötterna, och det kan inte göras med juridiskt finlir, skriver Mohamed Saad Khiralla.

Den tjugofjärde november undertecknade USA:s president Donald Trump ett verkställande beslut som instruerar utrikesminister Marco Rubio och finansminister Scott Bessent att ta fram en rapport om möjligheten att klassificera vissa grenar av Muslimska brödraskapet däribland de som finns i Egypten, Libanon och Jordanien som ”terroristorganisationer”, enligt ett uttalande från Vita huset.

Trump utmanar Muslimska brödraskapet på deras hemmaplan – byråkratin. Foto: NorthTension, Public Domain, via Wikimedia foundation

Donald Trump har gett islamisterna en 45 dagar lång förvarning  •  För lite och för sent

Saad Khiralla: Trump vs. Muslimska brödraskapet

Leder fortfarande teknikutvecklingen till välståndsökning? Kanske inte för alla, kanske inte på en gång. I vilket fall gäller det för våra politiker att ta frågan på allvar. Alternativet kan bli otäckt, skriver Torsten Sandström.

I somras läste jag en bok som sätter många viktiga problem på rätt plats. Den är skriven av ekonomihistorikern Carl Benedikt Frey, med rötter i Lund och Oxford. Boken har den inte helt klarläggande titeln ”The Technology Trap” (alltså Teknologifällan, 2020). Hans framställning går ut på att visa hur teknologiska strukturskiften initialt medför arbetslöshet eller åtminstone sjunkande reallöner för den arbetande befolkningen.

Den här bildtexten är åtminstone skriven av en människa. Foto: ChatGPT