Fokus på sociala relationer skapar äggskalskulturer och dagismentalitet, och i värsta fall rädsla och mobbing. Vi måste bort från talet om trygghet och istället satsa på tillit och på det arbete som ska utföras, skriver Johan Grant.
Idén att en god prestation får oss människor att må bra håller på att trängas bort och ersättas av idén att vi presterar bra om vi är trygga. Problemet är att det inte fungerar så. För stort fokus på trygghet har lett till att vi skapar ängsliga äggskalskulturer som urholkar den unika svenska tillitskulturen, och förskjuter fokus från verksamheten till det sociala samspelet. Det gör att allt fler arbetsplatser, framför allt inom offentlig sektor, förvandlats till daghemsmiljöer för vuxna.
Begreppet psykologisk trygghet sprids idag som en löpeld i våra organisationer. En Harvardprofessor hävdar utifrån en studie på Google att de team som har “en gemensam norm som möjliggör att medlemmarna tar personliga risker” presterar bättre än andra. Högt i tak på ren svenska. Professorn rekommenderar att organisationer därför ska sträva efter att vara frimodiga (fearless). Kombinationen Harvardprofessor och Google säkrar hajpen och nu försöker alla organisationer att bli frimodiga genom att göra människor trygga i hopp om att bli framgångsrika.
Men problemet med denna teori är den bygger på att man förväxlat korrelationer med orsakssamband. Vi vet inte vad som är hönan och ägget. Det är lika sannolikt att prestation leder till frimodighet som tvärtom. Och när det gäller sambandet mellan trygghet och frimodighet vet vi att den följer en omvänd U-kurva. Lagom är bäst och både för låg och för hög trygghet leder till att människor blir ängsliga snarare än frimodiga.
Läs även: Grant: Offerkultur ger stressade chefer och dysfunktionella arbetsplatser
När organisationer försöker “skapa” trygghet får de istället äggskalskulturer där människor tassar på tå för att undvika att störa harmonin och göra någon otrygg. Människor blir överkänsliga och lägger ansvaret utanför sig själva. Trygghet blir ett självändamål och kraven blir orimliga och tar inte hänsyn till själva verksamheten. De trygga rummen blir slutna bunkrar. När någon beter sig dumt hanteras det som ett “fel”. Men eftersom ingen får bli ledsen eller upprörd går det inte heller att säga att någon gör fel. Trygghet i organisationer fungerar som en hink med hål i. Ju mer du fyller på desto mer läcker den ut. Allt ansvar hamnar på ledaren, som paradoxalt nog saknar mandat och behörighet att göra något. Moralen förstörs, militanta minoriteter dominerar och ineffektiviteten och bristen på mod och kreativitet växer i denna sörja av tandlösa chefer och auktoritära språk- och värderingspoliser.
Läs även: Fråga Johan: Chefens privata problem och utfrysning präglar min arbetsplats
Istället för att satsa på trygghet bör organisationer satsa på tillit. Tillit är framåtlutat och handlar om rättvisa och förutsägbarhet. Den stärks av att människor säger som det är och gör som de säger. Tilliten frigör nyfikenheten som får människor att ta risker för att åstadkomma något i världen. Trygghet däremot är tillbakalutat och passiviserande. Den byggs genom att undvika risker och gör oss osjälvständiga och mer, snarare än mindre, beroende av auktoriteter.
När människor fokuserar på verksamheten istället för det sociala spelet minskar tendensen att ta saker personligt. Människor och grupper är i grunden anti-fragila. Vi växer och utvecklas av att konfronteras med varandra. Det är grälen som lär oss att be om ursäkt och respektera både oss själva och andra. Och det är skammen som lär oss att ge upp drömmen om att vara ofelbara. Det är genom att rida igenom stormar vi börjar lita på varandra på riktigt.
Läs även: Fråga Johan: Hur bryter jag min tystnad inför en tystnadskultur?
Alla goda ting är tre och därför avslutar jag med detta antal råd som hjälper er att flytta fokus från trygghet till tillit.
- Individualisera inte – sök ursprunget till spänningar och konflikter i verksamheten.
- Behandla medarbetarna som vuxna – var transparent och ge dem både de goda och de dåliga nyheterna.
- Undvik sociala ritualer som in- och utcheckningar vid möten. Det får människor att spela teater. Ersätt med en uppmärksam blick och att du hoppas att alla mår bra och är beredda att påbörja eller avsluta mötet.
Lycka till där ute.
Johan Grant
Johan Grant är fil. dr, leg. psykolog och rådgivare i ledningsfrågor.
Johan Grant besvarar även läsarfrågor. Har du en fråga till Johan? Skriv till fragajohan@bulletin.nu.
