Det är bara dagar kvar nu. Sedan släcks Sverige ner. Då drar regeringen ur proppen för den svenska elförsörjningen.

Senast den 31 augusti måste regeringen ge besked om slutförvar för använt kärnbränsle.

Allt kärnbränsle som hittills har använts i Sverige, cirka 7 300 ton, förvaras i dag i ett mellanlager vid Oskarshamns kärnkraftverk. Där finns det bara plats för 8 000 ton enligt tillståndet. Om två år är det fullt.

Då går det inte längre att driva svensk kärnkraft.

Regeringen har haft frågan på sitt bord länge men dragit ut på ärendet till det yttersta. Svensk Kärnbränslehantering ansökte redan 2011 om tillstånd för slutförvar och mellanlager. Ansökan kompletterades 2015 med utökat mellanlager. Efter att Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen och de berörda kommunerna givit klartecken hamnade frågan hos regeringen 2018. Men regeringen tycks inte vilja.

Läs även: När är det rätt att ljuga? PS, frågar åt Anders Ygeman (S)

Miljöminister Per Bolund (MP) har i stället föreslagit att tillsvidare bara utvidga mellanlagret. Men Oskarshamns kommun vill inte bli allmän avstjälpningsplats på obestämd tid. Och branschen, som behöver ordnade villkor för produktionen, är skeptisk. Eljätten Fortum kallar Bolunds förslag ”en politisk manöver för att undvika beslut om slutförvaret”.

Klockan tickar.

Kärnkraften står för ungefär 40 procent av svensk energiproduktion. Utan den stannar Sverige. Men kärnkraften är tabu i den rödgröna regeringen. Därför står vi nu, i en redan pågående elkris, och riskerar total nedstängning av landet.

Men det handlar inte bara om industrin, om jobben eller om värmen i Svenssons villor.

För en vecka sedan publicerade FN:s klimatpanel IPCC den senaste delrapporten om den globala uppvärmningen. Klimatförändringen har observerats över hela världen, den är hastig och den går allt snabbare, menade IPCC.

Klimatpanelen anser att faran är akut. Att vi måste agera nu för att undvika en katastrof.

IPCC har tidigare identifierat fyra olika vägar fram till målet om maximalt 1,5 graders uppvärmning, räknad från förindustriell tid fram till år 2100. Samtliga fyra vägar förutsätter en kraftigt ökad användning av kärnkraft. IPCC föreställer sig en etappvis utbyggnad.

Siffrorna varierar beroende på en rad faktorer. Men för att klara målet i enlighet med IPCC:s scenarier måste kärnkraften utökas, redan till år 2030, med mellan 59 och 106 procent. Och år 2050 måste kärnkraften leverera mellan 98 och 501 procent mer än i dag.

IPCC:s bedömning av de fyra vägarna framåt publicerades 2018. Sedan dess har man beräknat att uppvärmningen går snabbare än man tidigare antagit. I höst kommer klimatpanelens arbetsgrupp att uppdatera de fyra scenarierna. Gissningsvis kommer kärnkraftens betydelse inte att minska.

Det går förstås att betvivla FN:s klimatpanel. Men den rödgröna regeringen, och i synnerhet Miljöpartiet, brukar inte göra det. Om det inte handlar om kärnkraft, för det är tabu.

På bara ett par decennier måste alltså kärnkraften i princip fördubblas – åtminstone – om vi ska ha en chans att klara klimatmålen.

Men i Sverige gör den rödgröna regeringen precis tvärtom.

Läs även: Sveriges skadligaste parti