Facebook noscript imageDEBATT: Skuldbeläggandet av svenskar kan få förfärliga konsekvenser
Debatt
DEBATT: Skuldbeläggandet av svenskar kan få förfärliga konsekvenser
Majoritetssvenskar bär inte på arvssynd enligt dagens debattör Erik Dahlin (infälld). Foto: Ateljé Uggla / Wolfgangus Mozart (CC0)
Majoritetssvenskar bär inte på arvssynd enligt dagens debattör Erik Dahlin (infälld). Foto: Ateljé Uggla / Wolfgangus Mozart (CC0)

Kritiska vithetsstudier och närliggande ämnen som postkoloniala studier presenterar sig som antirasism, men bygger på mycket grumliga idéer som snarare är illa dold rasism, skriver dagens debattör Erik Dahlin.

Kritiska vithetsstudier är sedan hösten 2021 ämnet för en kurs vid Stockholms universitet. Begreppet har förekommit i den svenska universitetsvärlden under några år. 2018 bildades forskarnätverket VitKrit vid Göteborgs universitet med syftet att driv kritisk vithetsforskning. Det fick kritik av statsvetaren Bo Rothstein i en debattartikel i Göteborgsposten, som trendade på Twitter i förra veckan. Rothstein citerar en artikel om nätverket i universitetets egen tidning, där det heter ”att uppfattas som vit ger privilegier och makt överallt på jorden”. Men Rothstein påpekade att gruppen judar, som han själv tillhör, de facto är mer framgångsrik än gruppen vita inom universitetsvärlden, och att det därför borde vara mer logiskt för nätverket VitKrit att ägna sig åt kritiska judestudier istället för åt kritiska vithetsstudier, samt byta namn till JudKrit. Givetvis var uppmaningen en ironisk passning till dem som ägnar sig åt denna pseudovetenskap, och om det inte varit för Rothsteins paralleller till 30-talets Tyskland så hade man kunnat skratta åt eländet.

Läs även: Åberg: Sverige präglas av strukturell välvilja – inte strukturell rasism

Enligt Rothstein utgör judar endast tre procent av USA:s befolkning, men de har häpnadsväckande nog kammat hem hela fyrtio procent av nobelpriserna inom naturvetenskapliga discipliner. Även i det tidiga 1900-talets Tyskland stod judarna ut som en framgångsrik minoritet, vilket utnyttjades av nazisterna. Den tyska medelklassen fick se stora tillgångar gå upp i rök under 1920-talets hyperinflation, som i sin tur var en konsekvens av det enorma krigsskadestånd Tyskland hade tvingats betala efter första världskriget. Med hjälp av demagogi gavs sedan judarna skulden för att Tyskland förlorade första världskriget, för den dåliga ekonomin och för folkets lidande. När en kritisk massa av tyskarna hade accepterat den världsbilden var det sedan enkelt att motivera en bojkott av judiskt ägda butiker och fördriva dem till ghetton.

Judarnas framgångar relativt de icke-judiska tyskarna togs som inteckning för att de skott sig på tyskarnas bekostnad. Liknande resonemang känns igen bland vissa akademiker och aktivister i dagens Sverige, men udden tycks denna gång riktad mot vita svenskar. Att invandrargrupper från Afrika och Mellanöstern inte har lika hög representation på högre poster inom näringslivet och i universitetsvärlden som vita svenskar, förklaras med att svenskarna skott sig på deras bekostnad. I det postkoloniala paradigmet bär vita på en arvssynd gentemot svarta för tidigare generationers gärningar. Vita ska också generellt vara oförmögna att se den rasism och diskriminering som de utsätter svarta för. Man kan alltså i princip vara en fullblodsrasist utan att själv veta om det. Att dessa och liknande uppfattningar delas av breda folklager tydliggörs bland annat av framgångarna för rörelsen Black Lives Matter (BLM), en rörelse som har som specialitet att skuldbelägga vita enbart med hänvisning till den vita hudfärgen.

Av uppenbara skäl är det ogörligt att i Sverige och i västvärlden bojkotta företag som ägs av vita, men tendenserna finns. Företaget Klarna gör det exempelvis enkelt att stödja ”Black owned businesses”. Budskapet kan tolkas som att konsumenten utför en god handling när denne gynnar en svart persons företag och därmed indirekt bojkottar en vit persons företag. Långt ifrån Tyskland på 30-talet alltså, men ändå helt klart ett steg åt fel håll.

Läs även: Makram: Den rasistiska antirasismen

Kommer den oroväckande inställningen gentemot vita att leda till att svenskar med vit hudfärg går samma öde till mötes som judarna i Tyskland och östra Europa? Nej, verkligen inte. Men lek med tanken att vita svenskar utgjorde en liten framgångsrik minoritet. Om stat, polis och militär styrdes av fullfjädrade BLM-anhängare, vad skulle då hindra dem från att konfiskera vitas tillgångar? Eller bara likvidera dem? Det vore ju inte mer än rätt eftersom vita bär skulden för deras olycka, eller hur?

Det Bo Rothstein så elegant pekade på i sin artikel var att man faktiskt inte kan skuldbelägga en grupp av mänskligheten enbart baserat på deras framgång. Ja, vita är i Väst statistiskt sett mer framgångsrika än svarta, men judarna är faktiskt ännu mer framgångsrika än vita. Samma sak gäller även asiater, inte minst i den amerikanska universitetsvärlden, trots att de på inget sätt var delaktiga i den europeiska kolonisationen.

Varför skuldbeläggs inte judarna av forskarna vid Göteborgs universitets humanistiska fakultet? Egentligen är alla som sysslar med kritisk rasteori oss svaret skyldiga.

Läs även: Åberg: Antirasismen är den nya moralpaniken

Som skattebetalare, och därmed delfinansiär av Göteborgs universitet, kunde man förvänta sig att de i varje givet läge står upp för det vetenskapliga och intellektuella. Man skulle till och med kunna förvänta sig att den akademiska världen går i bräschen för att det generella skuldbeläggandet av hederliga, vänligt sinnade och hårt arbetande svenskar upphör å det snaraste.

En bra början vore att ta avstånd från nätverket VitKrit istället för att saluföra det via sin hemsida.

Erik Dahlin
Civilingenjör, företagare inom fastighetssektorn och programledare för podden Samtidigt.

-----
Vill du publicera dig på Bulletin Debatt? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu