När vi åldras förtvinar vävnad i hjärnan och volymen minskar något, även om det går sakta. Tidigare forskning har visat på samband mellan ålder, utbildning, volym och kognitiv funktion. Till exempel är risken att drabbas av demens högre för den som har låg utbildning. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att utbildning påverkar hjärnans åldringstakt, även om det är en vanlig slutsats.

De flesta studier som hitintills gjorts använder sig nämligen av tvärsnittsdata, vilket innebär att studiedeltagare med olika ålder och utbildning jämförs med varandra och inte med sig själva över tid. Eftersom det är vuxna, och oftast äldre, som studeras så är deltagarna redan färdigutbildade när forskarna observerar dem.

Därför skulle också de observerade sambanden kunna bero på till exempel skillnader som fanns redan före det att deltagarna utbildade sig, oavsett om dessa skillnader orsakas av gener, miljö eller slumpen. En ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences studerar sambandet mellan utbildning och hur volymen på olika delar av hjärnan (hjärnbarken och hippocampus) förändras över tid inom individer.

Läs även: Lev hårt, dö ung? Dominanta babianhanar åldras snabbare

Totalt undersöktes med hjälp av magnetröntgen drygt 2 000 personer i åldrarna 29 till 91 år vid minst två olika tillfällen. Ungefär nittio procent av dessa undersöktes två gånger och i genomsnitt var det nästan tre år mellan den första och den sista undersökningen. I linje med tidigare forskning visade det sig finnas ett samband mellan ålder och volym på hjärnbarken och hippocampus.

Detta samband observerades även inom individer. Med andra ord så minskade volymen på individuell nivå mellan undersökningarna. Det dokumenterades även vissa mindre samband mellan utbildning och hjärnbarkens volym. Dock fanns inga samband mellan utbildning och volymförändringar.

Forskarnas slutsats är att utbildning inte påverkar hjärnans åldringstakt. I alla fall om volymförändringar på hjärnbarken och hippocampus, vilka tidigare kopplats till kognitiv funktion, används som mått på hjärnans åldrande. Något som tyder på att de positiva samband som finns mellan utbildning och kognitiv funktion i högre åldrar inte beror på utbildning, utan snarare på andra underliggande faktorer som samvarierar med utbildning.

En översiktsartikel som nyligen publicerades i Nature Human Behaviour antyder att en sådan faktor skulle kunna vara kognitiv förmåga i yngre åldrar. Kognitiv förmåga i yngre åldrar är nämligen relaterad till flera fördelaktiga hälsoutfall senare i livet, inklusive en lägre risk att drabbas av demens och en längre förväntad livslängd.

Läs även: Vissa symptom på posttraumatisk stress är universella, andra kulturella

Läs även: ”Sex and the city”: Könssjukdomar vanliga i 1770-talets London

TEXT: Vetenskapsredaktionen